Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Filmer från forskardagen 2018

Nedan visas de filmer som spelades in under institutionens forskardag den 7/2 2018. 

Det triviala som identitetsskapare: normer, värden och tabun i en svensk tjejtidning

I mitt avhandlingsarbete undersöker jag Starlet, en svensk tjejtidning som publicerades 1966-96. Tidningen innehöll serier, redaktionellt material samt texter inskickade av läsare och talade därför till unga samtidigt som ungdomarna hade möjlighet att kommunicera sinsemellan, vilket gjorde den till ett slags ungdomsforum innan 90-talets IT-boom. Jag tittar på de värden, normer och tabun, samt förskjutningar av dessa, som synliggörs i materialet, när både unga och vuxna försöker beskriva vad det innebär att vara en ungdom i det pre-internetska Sverige.
Kristina Öman - doktorand i etnologi 

 

What do I listen to when I listen to my gramophone? The development of the genre system of early phonography

The research presented here aims at the identification of the processes (discursive, disciplinary, etc.) which eventually led to music’s predominance as a content-category on the phonogram market. The central question concerns how the genre-classifications of the phonogram market, and what was written in advertising and articles, affected notions of how home-listening should be pursued, and what (i.e., what kind of object) one was listening to. The results will be presented in an article on the modes of listening afforded and promoted by different phonogram genres in Sweden in the early 20th century. This research forms part of the research project Vardagens apparatur (Everyday Devices), funded by Vetenskapsrådet.
Alf Björnberg - professor i musikvetenskap


En ny generation i sommarstuga – identitet och materialitet i senmodernt fritidsboende

Mitt avhandlingsprojekt handlar om sjuttio- och åttiotalisters fritidsboende. Fokus ligger på hur unga medelklassfamiljer, med lägenhet i Stockholm och Göteborg, berättar om värderingar, drömmar och ideal i relation till sina fritidsboenden. Forskningsfrågorna rör sig specifikt kring hur deltagarnas positioneringar synliggörs dels i narrativ och dels i fritidshusets materialitet. Mina intervjupersoner har nyligen förvärvat fritidshus i Hälsingland, Dalarna, Östergötland, Västergötland, Småland och Skåne. Vilken roll spelar fritidshuset i deras liv och hur skapas mening i de berättelser om fritidshuset jag som forskare skapar tillsammans med intervjupersonerna?
Susanna Rolfsdotter Eliasson - doktorand i etnologi

 

Ett försök till populärvetenskap: Doris Lessing. En författare i vår tid.

Jag vill presentera en antologi om Doris Lessings författarskap, som jag tog initiativ till och var huvudredaktör för. Syftet var att framställa en bok med forskningsanknytning som skulle kunna användas på universitet och skolor, men som samtidigt hade en mer essäistisk karaktär och skulle kunna intressera en läsande allmänhet.
För att uppnå syftet togs vissa beslut: bokens språk var svenska, skribenterna var dels akademiker, dels kulturjournalister; artiklarna skulle visa Lessings aktualitet.
Ingrid Holmquist - professor emeritus i genusvetenskap


New Film Historical Research beyond the National Archive

In the last decade, there has been a growing film scholarly interest in films beyond the feature fiction film and the cinematic screening context and especially on films commissioned by companies, municipalities, governments and organizations, often referred to as “Useful cinema” (Acland & Wasson 2012; Zimmermann 2011). This paper argues that the study of “Useful cinema” requires a move beyond the national film archives from which film history traditionally has been written. Instead, other types of archives on the local or regional level become essential when approaching these kinds of films and their broader production and exhibition contexts.
Erik florin Persson - doktorand i filmvetenskap


Att transcendera den fysiska världen: musik som tema inom nordisk bildkonst vid förra sekelskiftet

Föremålet för min undersökning är ett antal nordiska målningar och dess sätt att gestalta en musikalisk atmosfär för att betona den metafysiska, icke-sinnliga världen (t. ex. Olof-Sager Nelsons Fiolspelaren, 1894, Beda Stjernschantzs Överallt en röst oss bjuder…, 1895, Tyra Kleens Bergdrömmen, 1904). Mitt fokus ligger på de avbildade figurernas absorption i att lyssna på eller spela musik, vilket förblir en passiv, inåtvänd praktik snarare än att ”facing the world”. Hur konstruerar det musikaliska temat en ”double exposure” av den fysiska världen och idévärlden?
Birte Bruchmüller -doktorand i konst- och bildvetenskap
 

Sidansvarig: Felicia Bigot Klinteberg|Sidan uppdaterades: 2018-02-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?