Institutionen för kultur-vetenskapers forskardag 2017

Den 8:e februari bjöd institutionen för kulturvetenskaper in till en forskardag, där forskare från alla institutionens ämnen presenterade pågående och avslutade forskningsprojekt. Såväl studenter, forskarkollegor som allmänheten var välkomna.

Nedan kan du se programmet och läsa abstracts för de projekt som presenterades.

Abstracts

Här presenteras abstract för de olika presentationerna. Du kan antingen scrolla igenom listan eller klicka på namnen i programmet för att komma till respektive abstract.

Den svenska hifi-kulturens uppgång och nedgång

Begreppet high fidelity uppträder i Sverige första gången på 1930-talet, men det får större spridning från mitten av 1950-talet, då också förkortningen hifi börjar användas. Ända fram till 2000-talets första årtionden har high fidelity/hifi använts som beteckning för en kvalitetsstandard för ljudåtergivning men också kommit att innebära en uppsättning praktiker, idéer och värderingar förknippade med användningen av ljudåtergivningsapparatur. I projektet studeras framväxten av och innehållet i dessa praktiker, idéer och värderingar, som sammanfattningsvis kan beskrivas som ”hifi-kulturen”. Projektet analyserar också de förändringar i denna hifi-kultur som ägt rum under de senaste tre årtiondena som en följd av introduktionen av olika slags digital ljudreproduktionsteknologi.
Alf Björnberg, professor i musikvetenskap

Barbro Hörberg som auteur-interprète

Barbro Hörberg var under 1970-talet banbrytande som en av få kvinnliga upphovspersoner inom den litterära visan.
Syftet med undersökningen är att kartlägga och analysera Barbro Hörbergs artisteri och hennes produktion av sånger, både som enskilda verk och i ett samtida scenhistoriskt sammanhang. Undersökningen är knuten till ett samverkansprojekt mellan GU, Folkuniversitetet och Svenska Visakademien.
Marita Rhedin, universitetslektor i musikvetenskap

Made in Sweden: Studies in Popular Music

I antologin Made in Sweden: Studies in Popular Music, publicerad i december 2016, presenteras för första gången en bred engelskspråkig översikt över nutida svensk populärmusik. Redaktörer för antologin har varit Alf Björnberg och Thomas Bossius, och även flera andra forskare vid institutionen har bidragit med kapitel i boken. Redaktörerna och några av de medverkande författarna berättar om bokprojektets förutsättningar och resultat.
Alf Björnberg, professor i musikvetenskap, och Thomas Bossius, docent i musikvetenskap

Göteborg – industristadens nya kläder

Det offentliga rummet – våra gator och torg – fyller en viktig politisk funktion. Det gör samhällets konflikter och ojämlikheter synliga och är en förutsättning för kollektiva uttryck som demonstrationer och gatufester.
 
Men vad händer med det offentliga rummet när städer försöker marknadsföra sig i en global konkurrens om investeringar och turistströmmar? När högtidstalens vackra formuleringar om demokrati och mångfald kolliderar med urbanpolitiska vardagsprioriteringar och resursstarka aktörers önskemål? När somliga individer och grupper inte längre anses höra hemma i en ”attraktiv” stadsmiljö?
Catharina Thörn, docent i kulturstudier

Min roadtrip från Mexiko till USA: Politiska bildbruk – offentliga rum – gatukonst

Min väg in i akademien är en längre vistelse på den amerikanska kontinenten, som ledde till forskning om politiska bildbruk i Mexiko. Därifrån har jag förflyttat mig norrut över gränsen till USA och områden med Mexican Americans och Chicanas/os, vilket resulterat i vidare forskning om visuella identitetsuttryck, om gatukonst och om spänningsfältet mellan offentliga rum och museipraktiker.
Eva Zetterman, docent i konst- och bildvetenskap

För- och nackdelar med att lansera ett projekt som Göteborgkulturer på stan 1621–2021 (GPS400)

Projektet GPS 400 (Göteborgskulturer på stan 1621-2021) är ett samarbete mellan forskare från Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet, Centrum för digital humaniora samt lokala och internationella partners. Projektet etablerar ett nätverk där kulturvetenskaplig forskning integreras med allmänhetens deltagande, och vars resultat och aktiviteter blir fritt tillgängliga på en digital plattform som även fungerar som databas och gränssnitt. Syftet är att presentera nya och empiriskt verifierade resultat om Göteborgs historiska och samtida urbana kultur, samt att digitalt tillgängliggöra arkivmaterial kring och forskningsresultat om dessa processer.
Mats Jönsson, professor i filmvetenskap

Negotiating Space, Spaces of Negotiation – Location and the Posed/Choreographed Body in Contemporary Fashion Photography

In this presentation I introduce my thesis work in which three notions of organizing, perceiving and interpreting space – landscape, interior(s)/exterior(s) and place – are examined in relation to contemporary editorial fashion photography published in a Swedish and British context. My interest lies in how certain concepts and features closely tied to the phenomenon of fashion, namely time, self/other and movement, are negotiated in relation to the spaces and places surrounding the human body in fashion photography. It is an investigation focusing on the interrelations between, as well as the choreography of, the fashioned body and its setting.
Christine Sjöberg, doktorand i konst- och bildvetenskap

Watching Movies on Smartphones: The Physiological Effects of Screen Size, Physical Connection, and the Active Environment

Smartphones are often described as something that extend the user’s body, but what does this contact mean in terms of film experience? In this paper, I attempt to turn the spotlight on the way bodily interaction and environmental stimuli affect film and video experience, and present my findings from a behavioral psychological experiment which targets to explain how smartphones as movie screens require potential new strategies from both the users’ and the content producers’ side.
Kata Szita, doktorand i filmvetenskap
 

“When the Body Speaks”: A Study on Representation of Bodies and Screen Visuals in Live Music Concerts

The project addresses the production of live music concert’s visual presentation. More specifically the research is focused on two core elements of the visual presentation: the body of the performer and the screen visuals. The research is looking at the visual presentation as being simultaneously constructed and performed. It is both an artifact and a process that unrolls during the live concert and therefore follows certain rules that are dependent on temporality of the concert’s visuality. The analysis is in a way dissecting the visual presentation to its elements and looking into the connection, communication and coordination between them.
Olga Nikolaeva, doktorand i konst- och bildvetenskap

En ny generation i sommarstuga

Mitt avhandlingsarbete behandlar boende, materialitet och konsumtion. Utgångspunkt är par i 30 - 40-års åldern med lägenhet i Göteborg eller Stockholm som skaffar fritidshus på landet och mina forskningsfrågor är, bland andra, hur resonerar individer i studien kring val av boende, val av fritidshusets läge, typ och inredning. Teman som anknyter till drömmen om ett gott liv, hållbarhet och framtidsdrömmar samt kontinuitet och förändring i relation till fritidsboende framträder i det empiriska materialet.
Susanna Rolfsdotter Eliasson, doktorand i etnologi

Unga arbetarklassmän utanför arbetsmarknaden. Förändrade innebörder i arbete och maskulinitet

Vad innebär de att vara ung, socialiserad i en arbetarklassmiljö men arbetslös i en ort utanför tillväxtregionerna i Sverige idag? De unga mäns berättelser som presenteras och tematiseras i denna studie belyser förändrade villkor för bildandet av sociala identiteter i det postindustriella samhället.
Åsa Andersson, universitetslektor i kulturvetenskap

Att synliggöra vuxenhetsnormer – barns möjligheter att inkluderas i demokratiska processer

Med utgångspunkt i analys av språkhandlingar som rör Göteborgs ungdomsfullmäktige diskuterar jag behovet av att omdefiniera centrala begrepp för att vi på allvar ska kunna inkludera barn i demokratiska processer samt språkhandlingars betydelse för vuxenhetens dominans.
Jeanette Sundhall, universitetslektor i kulturvetenskap

Speciesism and the pacha mama turn

This paper looks into the on-going insurrection conducted by first nation communities from Cauca province in Southern Colombia to North Dakota in the US to reverse the violent occupation of their territories that threaten theirs as well as the life of other species. Why is one struggle more known than the other? The paper perceives those struggles as in line with what material feminist scholars argued for as a post-humanist turn and a kind of diffractional politics against fragmentation based in intra-actions and entanglements established between a multiplicity of struggles conducted simultaneously to overcome oppression as a phenomena.
Juan Velasquez, docent i genusvetenskap

Counterintuitive contents in religious dreaming? Reports from a case study in a Hindu-Nepalese context

Religious dreams often contain representations of interacting supernatural agents who have access to information that may be of strategic importance to humans. The bizarreness of dreams has been debated, and would seem to comprise counterintuitive mental representations. But not all bizarre dreams are counterintuitive, and what constitutes bizarreness varies by individual experience and cultural norms and factors, while that may not be the case with counterintuition. Furthermore, some seemingly counterintuitive dreams where agents shift or identities dissolve may not be religious. This presentation will report from a case study in a Hindu-Nepalese context about possible counterintuitive content in religious dreaming.
Andreas Nordin, docent i religionsvetenskap

Etnologiska kompositioner i yrkeslivet

Likt många utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap leder en examen i etnologi inte på ett självklart sätt fram till ett yrke eller en profession. Med ökade krav på akademiska utbildningar att påvisa såväl "nytta" som arbetslivsanknytning blir det viktigt att nyansera bilden av relationen mellan humaniora och arbete. I mitt pågående avhandlingsprojekt undersöker jag var, när och hur en examen i etnologi används, översätts och komponeras om i yrkeslivet.
Elias Mellander, doktorand i etnologi

Barnmorskor, staten och assisterad befruktning i Danmark: ett kritiskt möte för social förändring?

I projektet jag presenterar ställer jag frågor kring vårdprofessioners relation till social förändring. Mitt fokus är i första hand inriktat på barnmorskor som driver, och arbetar på, privata fertilitetskliniker i Danmark. Jag undersöker hur ett kritiskt möte för social förändring skapas där staten, praktiker för assisterad befruktning och den danska professionen ”jordemoder” (barnmorska) möts.
Elin Lundsten, universitetslektor i genusvetenskap

Genus, risk och sårbarhet

I mitt pågående postdoc-projekt undersöker jag hur genus formas inom krisberedskapssystemet. Mer specifikt handlar det om hur begreppen risk och sårbarhet används för att knyta ihop och skapa styrning i arbetet med att definiera vad en kris är, vad som är skyddsvärt och vem som ska agera. Genusperspektivet i studien utgår från att begreppet risk tenderar att associeras med maskulinitet medan sårbarhet kopplas till femininitet. Begreppen är också kopplade till frågor om aktiv och passiv, där risk associeras med handlingskraft medan sårbarhet associeras med att behöva andras hjälp och skydd. Risk knyts gärna till utveckling och framåtskridande medan sårbarhet kopplas till brist. Jag försöker beskriva hur figurer som dessa återskapas i arbetet med krisberedskap. Studien är etnografisk och inbegriper dokument, intervjuer, observationer samt ljudupptagningar och videomaterial. Studien inkluderar nationella myndigheter, länsstyrelsen och kommun.
Mathias Ericson, post doktor i genusvetenskap

I äldreomsorgens mitt: Hur görs vardagen med äldreomsorg?

Genom etnografisk metod studerar jag omsorgsrelationer inom äldreomsorgen och vilken roll de spelar för gamla kvinnor med funktionsnedsättningar. Vilka förutsättningar präglar relationen mellan omsorgstagare och omsorgsgivare? Vad möjliggör omsorgen och vilka hinder sätter den upp för gamla kvinnor i behov av stöd och hjälp? I min presentation reflekterar jag över dessa frågor med utgångspunkt i mitt material och i samtal med feministisk omsorgsetik, feministisk fenomenologi och feministiska läsningar av nyliberalism.
Lina Palmqvist, doktorand i genusvetenskap

Sångarens kropp och minnen av tragiska dödar

Hur ser manegen ut om det är mannen som krattat och kvinnan som ska framträda och det hela äger rum i London 1600?
Den tid vi sett så mycket av, genom Shakespeares teaterkonst och otaliga filmer om drottning Elisabeth I, var en tid av prakt, lyx, men också kvinnoförtryck av ett brutalt slag. Detta återspeglas även i tidens sånger. Hur påverkas sångaren av musiken och musiken av sångaren och hur kan detta undersökas genom den musikaliska praktiken?
Katarina Karlsson, forskare i musikalisk gestaltning

Subversiva rösträttsestetiker

2021 är det 100 år sedan allmän kvinnlig rösträtt genomfördes i Sverige. Flera forskningsprojekt inför jubileet är i vardande inom olika discipliner. Vår studie behandlar rösträttsrörelsens estetiska uttryck - och utgår från uppfattningen att materiella estetiska uttryck inte går att separera från, utan är en del av den svenska rösträttsrörelsen i kampen om rösträtt. På vilka sätt kan ett sådant resonemang kasta ljus över rösträttsrörelsens etablering i det sociala och politiska fältet? Studien avser att undersöka hur och de olika sätt på vilka estetiska materialiteter kom att utgöra en del av den politiska aktivismen och bidra till social förändring.
Marita Rhedin, universitetslektor i musikvetenskap, Eva Zetterman, docent i konst- och bidvetenskap, Maria Carlgren, fil dr i konst- och bildvetenskap, Linda Fagerström, Lunds universitet

Promenadintervjuer som metod att studera urbana dåtider och framtider

Detta är en presentation av kapitlet "Keep walking: Notes on how to research urban pasts and futures" ur boken Walking Through Social Science (red. Charlotte Bates & Alex Rhys-Taylor, kommande 2017, Routledge). Jag återvänder till tre promenadintervjuer som jag gjort inom ramen för olika forskningsprojekt och tittar närmare på hur personerna ifråga konstruerar sina dåtider och framtider medan vi rör oss genom staden. Dessa berättelser diskuterar jag sedan mot bakgrund av Göteborgs officiella historieskrivning och framtidsvision. I forskning om urban ojämlikhet borde, menar jag, mer uppmärksamhet ägnas åt frågor om tid. Och då är promenadintervjuer är en användbar metod.
Helena Holgersson, universitetslektor i kulturvetenskap

Forskning genom dialog

I forskningsstudien som fokuserar kör- och orkesterskolan El Sistema och som pågått sedan 2011 har relationen till företrädare för verksamheten varit föremål för kontinuerliga diskussioner och reflektioner. I presentationen kommer såväl möjligheter som svårigheter kopplade till en nära kontakt mellan forskare och informanter att diskuteras.
Åsa Bergman, universitetslektor i kulturstudier

Musiklyssning, meningsskapande och hälsa

Vad säger sig människor uppfatta när de lyssnar på ett musikstycke och vilken effekt menar de att det har på dem? Projektet bygger på långa kvalitativa intervjuer/samtal med människor som saknar musikalisk skolning kring tre musikstycken som de valt själva.
Lars Lilliestam, professor i musikvetenskap

Knowledge across borders: Studying transnational activism

The panel will engage with feminist, queer and trans activism and social movements in local and transnational contexts. What happens if we put transnationalism at the core of our critical interventions? What does it mean to take transnationalism as a departure in knowledge production about power relations, resistance, community and change in neoliberal times?
Mia Liinason, docent i genusvetenskap, Juan Velasquez, docent i genusvetenskap, Erika Alm, universitetslektor i genusvetenskap och Lena Martinsson, professor i genusvetenskap

Danser in i och ut ur Sverige

I ett pågående nordiskt projekt kring dans och migration tänkte jag ge två exempel. Dels ett där en dansform börjar i storstaden New York och som idag har sin hemvist på den svenska landsbygden, dels ett som går i andra riktningen, från den svenska landsbygden till världens stora städer.
Mats Nilsson, docent i etnologi

Dröm-Spelande

Dröm-Spelande är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Kultur-vetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Forskare från musik-vetenskap, dansetnologi, konst- och bildvetenskap samt idéhistoria medverkar. En antologi med titeln Dream-Playing Across Borders. Accessing the Non-texts of Strindberg’s A Dream Play in Düsseldorf 1915-18 and Beyond publicerades under 2016. Utgångspunkten är den svenske scenografen Knut Ströms arbete med August Strindbergs Ett drömspel i Düsseldorf 1915–1918. Huvudsyftet är att undersöka Ett drömspel som situations-bunden process och teater-händelse, och placera dramatexten i kontextuellt förankrade praktiker och tankestrukturer. Ett andra syfte är att problematisera hur dagens forskare kan få tillträde till rumslighet, kroppslighet och affektiva laddningar på vetenskapligt fungerande sätt. Dream-Playing har en internationell inriktning, och nytt arkivmaterial från flera olika institutioner i Sverige och Tyskland belyses i projektet.
Astrid von Rosen, lektor i konst- och bildvetenskap, Viveka Kjellmer, universitetslektor i konst- och bildvetenskap, Mats Nilsson, docent i etnologi och Alf Björnberg, professor i musikvetenskap

Vardagens apparatur: Musikens medialisering, disciplinering och lokalisering, i Sverige 1900-1970

I det VR-finansierade projektet Vardagens apparatur undersöks hur ljudreproduktionstekniken har samspelat med och förändrat praktiker och idéer kring musik, ljud och lyssnande under 1900-talet. De två forskare från Institutionen för kulturvetenskaper som är verksamma inom projektet, Alf Björnberg och Tobias Pontara, presenterar sina delstudier. Dessa gäller hur fonogrammarknadens genrekategorier, marknadsföring och publicitet har påverkat föreställningarna om vad som lyssnades till (Björnberg) respektive hur ljudfilmen, genom sina framställningar av musikreproduktionsapparatur och lyssnande i olika vardagliga miljöer, har samspelat med de medialiseringsprocesser som musiken genomgick i Sverige (Pontara).
Alf Björnberg, professor i musikvetenskap och Tobias Pontara, docent i musikvetenskap

Kommunal beställningsfilm i brytningstid – Film- och videoproduktion i Göteborgs stad 1971-1989

Utifrån mitt avhandlingsprojekt med den preliminära titeln "Film i stadens tjänst: Audiovisuellt mediebruk i Göteborgs kommun 1938-2018” kommer jag i detta paper att fokusera på en period som på många sätt kan beskrivas som en brytningstid: 1970- och 1980-talet. I detta paper kommer jag att analysera hur produktionen av kommunalt initierade reklam- och informationsfilmer om Göteborg från dessa decennier kan förstås i relation till såväl mediala förändringar under perioden som 1970-talets globala ekonomiska turbulens och framväxten av en mer entreprenöriellt inriktad stadspolitik.
Erik Persson, doktorand i filmvetenskap

Mäktiga familjer i bild - om ett fotografi av Kennedy-familjen med sina hundar.

Fotografiet visar Kennedy-familjen på terrassen till sitt sommarhus i Hyannis Port 1963. Hur kan detta ”avslappnade” porträtt av en av den tidens mäktigaste män och hans familj tolkas? En jämförelse med John-Erik Franzéns officiella porträtt av den svenska kungafamiljen kommer att göras.
Karin Wagner, professor i konst- och bildvetenskap

Hitta din stil med en "personal shopper"

I min forskning har jag intervjuat personal shoppers och studerat hemsidor och funnit att vissa argument för att köpa tjänsten återkommer. Det handlar om att du får hjälp med att hitta din personliga stil, du få hjälp att fatta välgrundade beslut, du sparar både tid och pengar.
Eva Knuts, fil dr i etnologi

Sommarliv. Minnen, drömmar och materialitet

Varför väljer miljontals nordbor och tyskar att återkomma till samma platser, år efter år, för att uppleva sommaren? Sommardrömmens paradox består i längtan till välkända miljöer, samtidigt som anspråken förändras. Av levnadsberättelser framgår hur sommarhus bevaras och omgestaltas i förhållande till det imaginära kulturarvet betydelse.
Kerstin Gunnemark, professor i etnologi

What does the fille fatale desire?

The expression enfant terrible, literally meaning a “terrible child” who breaks social rules, has become a cultural touchstone for liberal values. In French cinema after the 1980s, a new kind of female provocative teenager appeared, overtly experimenting with her sexual impact on men. These filles fatales are younger than the femme fatale, and more dangerous then the alluring Lolitas. What is fuelling her provocative behaviour? What is the goal of her power game? Does she desire independence or pleasure? To this effect, I will compare L'année des meduses (Christopher Frank, 1984) with 36 fillette (Catherine Breillat, 1988) and Élisa (Jean Becker, 1995).
Karolina Westling, doktorand i filmvetenskap

Swingin' Swedes: The Transnational Exchange of Swedish Jazz in the US

How was Swedish jazz disseminated on the American record market? What meanings were connected to Swedish jazz in the US? These are the main research questions of my doctoral thesis that focuses on the period of 1947 to 1963. In these processes, notions of nationality, ethnicity, race and gender prove highly relevant. The transnational perspective of the study criticizes jazz studies that has been confined too much to national borders. Furthermore, it becomes clear that the American meaning of the denotation “Swedish jazz” can differ from the Swedish notion.
Mischa Van Kan, fil dr i musikvetenskap

I skugga – konstnären Birgitta Liljedahl i nytt ljus

En undersökning av vilka processer som styr en konstnärs inkludering respektive exkludering i svensk konsthistorisk kanonbildning.
Bia Mankell, docent i konst- och bildvetenskap

Helige Olav i Bunge, Bungemästaren- en historiografisk studie

En eller flera mästare som tillverkade träskulptur var aktiva på Gotland under det tidiga 1300-talet. Mästare och verkstäder diskuterades ivrigt när konsthistorien skrevs under det förra århundradet och man länkade konsten till Frankrike och Tyskland. Mitt bidrag handlar om Bungemästarens härkomst och etthundra år av historieskrivning.
Alexandra Fried, universitetslektor i konst- och bildvetenskap
 

Musikanalys av ett stadsrum – att komponera ett torg

De senaste åren har jag ingått i en heterogen forskargrupp som arbetat med att analysera och konstruera tysta offentliga rum. Arbetet har till en del varit synnerligen praktiskt, t.ex. design av små stadsparker och busskurer, men det som främst intresserar mig är de teoretiska frågor som väcks när man från helt olika perspektiv försöker lösa praktiska problem som att beskriva en specifik ljudmiljö, enas om en målbild och konstruera en lösning. Vad är ett tyst rum? Hur kan och bör det beskrivas för att förändring ska bli möjlig? Och för vilka människor och aktiviteter ska kompositionen göras?
Ola Stockfelt, professor i musikvetenskap

Spelhistoria som mediearkeologi: prylar, kod och estetik

Genom datorspelens korta historia har tekniken alltid satt gränserna för estetiken (spelmekaniken, bild, ljud, berättande, karaktärer etc.). Utifrån några konkreta exempel kommer jag att diskutera och visa en humanistisk spelforskning som sätter mediearkeologin ”i spel”. (Besökarna kan testa spelen själva efter presentationen)
Mats Björkin, docent i filmvetenskap

Anmälan till mingel

Anmälan är stängd.