Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Institutionskonferens KUV

Abstracts

Nedan listas alla föredrag sorterade i bokstavsordning efter efternamn.

Abstracts Institutionskonferens KUV  2020

Prekariseringens normalisering: Unga arbetstagare i nya former av arbete och anställningar
Åsa Andersson

Förändringar på arbetsmarknaden, globalt och i de nordiska länderna innebär bland annat nya former av arbete och atypiska anställningsformer. Särskilt framträdande är detta hos vissa grupper i befolkningen, som unga vuxna. En betydande del av unga arbetstagare har tillfälliga anställningar, arbetar oregelbundna arbetstider och/eller har deltidsanställningar. De nya formerna av arbete organiseras ofta via online-plattformar och därmed förändras de betydelser vi vanligtvis tillskriver kategorierna "arbete" och "arbetsmiljö". Denna utveckling gäller såväl nya kategorier som e-gamers, you-tubers och influencers som traditionella yrken, som snickeriarbete eller servicearbete, där den nya aspekten är att arbetet medieras via online-plattformar, vilket påverkar såväl arbetsmiljön som förståelsen av arbete. Den här presentationen diskuterar frågan om prekariseringens tilltagande normalisering med utgångspunkt i resultaten från ett nordiskt forskningsprojekt, där unga vuxna arbetstagare intervjuats om sina arbeten och arbetsförhållanden.

Death Drive: Barbara Loden’s Wanda (1970) as Negative Cinema.
Anna Backman Rogers

Wanda (1970) does not brook the comforts of positivity, of aspiration or even the luxury of selfhood. This film, I contend, is so radical in its feminist-anti-capitalist politics of refusal that we are still struggling to keep up with it. It delineates precisely how the personal is political and why this matters now more than ever. Wanda, this film about a woman who refuses to be saved or to save herself, who lacks the means and energy to alter anything in her life, who lives in a permanent state of blockage, impasse and failure is, I will suggest, the film of our contemporary moment.

Filmvisningens tekniska förvandlingar
Mats Björkin

Digitaliseringen har revolutionerat mycket. I andra fall märker vi inte skillnaden. Forskningen om tekniska förändringars betydelse för kulturella förändringar är omfattande. Men hur vet vi det egentligen? Filmteknologins historia erbjuder många exempel på omfattande tekniska förändringar som ibland har haft omfattande konsekvenser (t.ex. synkroniserat ljud). Oftast är förändringar olika stora för filmindustrin och för åskådarna. Ett åskådligt exempel är biografteknologin. Min presentation utgår från vad digitaliseringen innebar för biograferna, vilka andra tekniska förändringar som har varit betydelsefulla och vad vi egentligen menar med att tekniska förändringar blir betydelsefulla.

”Hifi är inget roligt längre”: digital ljudteknologi och svensk hifi-diskurs
Alf Björnberg

Med CD-skivan introducerades digital ljudreproduktionsteknologi för konsumentbruk i Sverige 1983. Den digitala teknologins införande var en förhållandevis långdragen process; CD:n passerade LP:n i försäljningstal först år 1991. I den samtida diskussionen anförs som förklaringar till detta förhållande både bristande utbud av CD-skivor och prissättningen. Till detta kommer också det motstånd som digitaliseringen möttes av från audiofiler och hifi-experter: ett återkommande tema i 1980-talets hifi-diskurs är kritiken av diskrepansen mellan marknadsföringens lovord om den digitala ljudteknologins överlägsenhet och upplevd ljudkvalitet. I den debatt som under dessa år förs kring digital kontra analog ljudteknologi märks tydliga förskjutningar i de diskurser som konstrueras kring ljudreproduktionsteknologin vad gäller bedömningen av ljudkvalitet. Syftet med detta paper är att analysera dessa diskursiva förskjutningar och deras följder. I huvudsak kan förändringarna beskrivas i termer av en relativisering och subjektivering av en hifi-diskurs som dittills till stor del baserats på objektivt observerbara egenskaper hos ljudapparatur, t.ex. fysikaliska mätdata.

Berättelser i gränsland: fenomenlogiska och multimodala analyser av nordiska maritima berättelser
Annika Bünz

Berättelser i gränsland är ett treårigt forskningsprojekt som nu är i slutskedet, och med den här presentationen ämnar jag redogöra för de viktigaste resultaten av studien.
Projektets huvudsakliga syfte har varit att göra jämförande analyser av nordiska maritima museers berättelser utifrån frågan: Vilka bilder av världen, verkligheten, mänskligheten och nationen iscensätter dessa museer genom maritim historia?
Ett andra syfte har varit att utveckla metoder för analyser av museers berättande och därmed öka förståelsen för de många olika typer av intryck och upplevelser som ett museibesök kan innebära. Vad som är helt nytt med den här studien är att analyserna har undersökt kombinationen av arkitektur och museum genom att starta utanför museets dörrar, i den stads- eller hamnmiljö där museets byggnadsverk är placerat och har sedan fortsatt in genom entrén till museets inre rum så som reception, museishop, kafé, utställningslokaler och in i de designade utställningarna.

Ljud och museer: betydelser och berättelser i flera lager
Annika Bünz och Ola Stockfelt

Ett museibesök är alltid en multisensorisk och rumslig upplevelse. I utställningslokaler visas föremål från samlingarna i iscensättningar som väver samman det arkitektoniska rummet, ljus, ljud, material, färg, ytor, föremål, texter och besökarens varande i rummet. Etablerade metoder för analys och design av museirum beaktar emellertid inte alla dessa faktorer och deras samspel, i synnerhet uppmärksammas ljudens betydelser sällan och otillräckligt. Med målsättningen att utveckla metoder för att undersöka de betydelser och berättelser som förmedlas i designade berättelserum har vi prövat att kombinera våra olika kunskapsområden, film, musik och ljudstudier å ena sidan och kritiska museistudier å andra sidan, och satt samman en modell för analyser av de budskap som förmedlas med ljud – både de designade och avsiktliga ljuden och de av arkitekturen och varandets oavsiktligt skapade ljuden. Vi kommer att presentera modellen tillsammans med en fallstudie.

We are at war! War enthusiasm, masculinity and affect in Sweden
Mathias Ericson

In Catastrophism Lilley et. al. (2010) discuss the cultural and political significance of catastrophe. They suggest that catastrophes are events that we fear, but also invest with hope of transformation. The prospect of catastrophe and crisis articulate a sense of urgency that hold the potential of mobilising political awareness. It expresses our “desire for a better world, while half-heartedly expecting to reach it through shortcuts” (Lilley et. al. 2010).
In my current research I am trying to make sense of public enthusiasm over the prospect of war. What does it mean that people in Sweden are positioned as “peace damaged”? How is it possible that war becomes a happy object that will “put the glue back into the community” (Ahmed 2010)? What inclines people and authorities to state that we are already at war, as if this would be something that turns desperation into a hopeful future?

Ett filmbolag i samhällets tjänst? Svensk filmindustri och skolfilmens flytande gränser
Erik Florin Persson

Svensk filmindustri (SF) har under nästan ett sekel varit en av de dominerande aktörerna inom den svenska filmbranschen. Men bolaget har inte bara producerat, distribuerat och visat spelfilm. Under perioden från början av 1920-talet till mitten av 1960-talet producerade bolaget filmer på beställning av såväl privata som offentliga aktörer för visning inom föreningar, folkbildning, skola och näringsliv. I denna presentation står bolagets skolfilmsavdelning i fokus och hur SF som ett kommersiellt filmbolag under decennierna efter andra världskriget positionerade sig gentemot samhället som producent och distributör av film för visning i landets skolor. I presentation visas bland annat hur gränserna mellan begrepp som ”skolfilm”, ”bildningsfilm” och ”propaganda” i många fall var flytande. Inte minst bidrog det faktum att SF:s skolfilms- och beställningsfilmsavdelningar vände sig till många olika publiker – från näringslivet till landets skolor – till denna begreppsliga rörlighet. Presentationen utgår från kapitlet med samma namn i antologin Efterkrigstidens samhällskontakter (Mediehistoriskt arkiv, 2019).

Nya branscher, nya marknader, nya arenor – Svenska konstnärer som entreprenörer i det tidiga industrisamhället (1840-1914)
Alexandra Fried och Alexandra Herlitz

1800-talets industrialisering innebar stora förändringar för det svenska samhället. Vårt paper behandlar ett påbörjat forskningsprojekt i vilket vi ska undersöka hur sociala, ekonomiska och teknologiska utvecklingar samt förändringar i lagstiftningen, konsumtionsbeteende, internationella relationer och den tilltagande kommersialiseringen har förändrat konstnärsrollen och verksamhetsutövande i Sverige, samt visa hur skickligt entreprenörskap kunde leda till nya marknader för traditionellt utbildade konstnärer.
Vårt paper behandlar ett påbörjat forskningsprojekt där vi kommer att presentera en av de tänkta punktstudierna. Föredraget kommer således behandla konstnären Anders Zorn och hans internationella nätverk och hur han genom flera olika typer av medier lyckades att etablera bilden av den framgångsrike konstnären, den Amerikanska societeten och myten om Sverige.

Vår tid är nu och då
Kerstin Gunnemark

När framtidstron under folkhemsrean var stark ansågs tillbakablickandet vara otidsenligt. Enskilda personer som längtade tillbaka ansågs vara reaktionära, då de inte förstått innebörden av att agera som moderna medborgare. Men idag är det prestigfyllt att kunna kombinera nytt och gammalt på kreativa vis. Undangömda och deklasserade produkter från 1950-talet har plockats fram och uppvärderats. Tv-serien ”Vår tid är nu” har blivit omåttligt populär och Kortedala Museum är bara ett exempel på besöksmål som bidrar till att locka fram minnen och ge förståelse för vardagslivets då. Retrovågen har också blivit påtaglig när omsättningen på second-hand marknaden ökat. Numera har nostalgi begreppet laddats om. Det är inte längre förknippat med bakåtsträvanden och melankoli. Istället handlar det om att konsumera upplevelser, återanvända ting och betrakta det förgångna med road blick. En slutsats blir att vårt intresse för dåtid, säger mycket om vår nutid.

Reflexive surfaces and social change
Arman Heljic

Reflexivity, in particular self-reflexivity, has been an intrinsic part of feminist and queer research for decades. When reflexivity extends to material artefacts and objects used as part of performance practices and installations, (self)reflexivity extends and opens up potentials for a queer utopian interpretation of futurities that are not yet here or now (Jose Esteban Munoz 2009, Joshua Chambers-Letson 2019). In this presentation, I focus on reflexive surfaces and their significance for Romani Futurisms and, through the artwork of Delaine Le Bas (UK), Mihaela Dragan(RO) and Emilia Rigova (SK). I look at futures in making and the impact of Romani Futurisms on feminist and queer movements in Europe. I do so by taking an analytical stance in which reflexive surfaces enable a ground for boundary blurring and establishing new solidarities.

The Nordic scale: Is it Nordic? Is it a scale?
Netta Huebscher

In the contemporary scene of Swedish folk music, one popular idea is that of “äldre tonalitet”, namely that older folk repertoire is based on its own ancient mode. An early source that is sometimes mentioned is J.C.F. Hæffner’s essay “Anmärkningar öfver gamla nordiska sången” from 1818. Hæffner was the musical editor of the first compilation of folk “medieval” ballads, Svenska Folkvisor från Forntiden, and in his essay he argued that the old song melodies were based on what he called “the Nordic scale”, which was both unique and essential to the true folk singing. But was the scale truly unique, or was Hæffner describing ordinary musical phenomena without knowing it? And did the folk really sing “according to the scale”, or was Hæffner trying to systematise their singing, leaving out things that did not fit?

De nya kvinnostrejkerna
Evelina Johansson Wilén

Strejker har varit ett centralt verktyg för arbetarrörelsen under hela 1900-talet. Genom strejker har arbetare skyddat sina intressen. Under det senaste decenniet har möjligheten att strejka begränsats i flera länder. Den ökade förekomsten av prekära anställningsformer begränsar dessutom möjligheterna till kollektiva strejkåtgärder. Samtidigt har strejker utan den traditionella lönearbetaren som central aktör kommit att bli mer förekommande. Den här presentationen bygger på ett forskningsprojekt som avser att analysera ett antal internationella kvinnostrejker som ägde rum under 2017, 2018 och 2019. Förutom det faktum att dessa strejker mobiliserade kvinnor, som historiskt sett har varit mindre benägna att strejka var dessa strejker inte endast riktade mot frågor om orättvisor relaterade till arbetsplatsen. Istället uppmärksammade de ett brett spektrum av politiska krav. Projekt ämnar analysera hur begreppen arbete och strejk förstås, hur solidaritet mellan olika förtryckta grupper artikuleras samt hur tidigare fall av kvinnostrejker mobiliseras politiskt i de nya kvinnostrejkerna.

GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet

Mats Jönsson

År 2016 bildades samverkansprojektet ”Göteborgskulturer på stan 1621–2021 (GPS400)” vid vår institution. I april 2019 inrättade rektor GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet för en sexårsperiod, 2019–2025. Institutioner från fyra GU-fakulteter och från Chalmers tekniska högskola kommer genomföra samverkande visuell forskning tillsammans med representanter från bland annat Göteborgs stad och Region Västra Götaland samt från arkiv, museer, bibliotek, organisationer, företag och civilsamhälle. Föredraget ger en generell bild av vårt nya centrums grundstruktur, syfte och mål. Jag kommer även exemplifiera vad vi gör just nu och vad vi kommer att göra framöver.

Technocultural assemblages: Reflections and examples
Onur Kilic, Mia Liinason and Lena Martinsson

We will present and together with the audience discuss our new research project TechnAct. The aim of the project is to create an interdisciplinary research cluster and investigate the relation between digital technologies and emergent communities in transnational space. The background is that across the globe, feminist, women’s rights, and LGBTQI movements struggle against local, colonial, national and transnational violence, threats and norms. Constructions of place and nationality are inseparable from struggles for social justice and from the conditions of social movements, who encounter multiple and diverse power hierarchies in various locations across the globe. Yet, in civil society today, new communities and groups of collective actors emerge in transnational space through digital technologies. We refer to such interconnections between the social, the cultural and the digital as ‘technocultural assemblages.’ In this presentation, we will reflect on the concept technocultural assemblages based on some examples from our ongoing research.

Multisensorisk forskning: vad står på spel?
Viveka Kjellmer, Astrid von Rosen, Helena Holgersson

Vad betyder doften av svett? Varför blir vissa provocerade av fysisk aktion som forskningsmetod? Hur kan vi ta människors oro på allvar?
Vi utforskar världen omkring oss genom alla sinnen. Inom de estetiska vetenskaperna tillämpas detta alltmer. Mitchell (2005) konstaterar att det inte finns några ‘visuella medier’- andra sinnen engageras alltid i en visuell upplevelse. Marks (2000) visar hur olika typer av seende kan engagera en mångsensorisk upplevelse av film. Inom sociologin betonar Back (2011) att vi inte får lita på våra sinnen – vi måste analysera dem.
Doft, kropp, oro – 3 multisensoriska forskningsexempel:
• Viveka Kjellmer analyserar doft som meningsbärare i konst och utställningsmiljö.
• Astrid von Rosen undersöker varför fysisk aktion som forskningsmetod fortfarande provocerar i vissa akademiska miljöer.
• Helena Holgersson reflekterar kring hur människors oro kan tas på allvar utan att tas för given.

Hitta din stil med en "personal shopper"
Eva Knuts

I min forskning har jag intervjuat personal shoppers och studerat hemsidor och funnit att vissa argument för att köpa tjänsten återkommer. Det handlar om att du får hjälp med att hitta din personliga stil, du får hjälp att fatta välgrundade beslut, du sparar både tid och pengar.

Measuring Counterintuitiveness in Supernatural Agent Dream Imagery
Andreas Nordin

Religious dreams and dream beliefs often contain representations of interacting supernatural agents who have access to information that may be of strategic importance to humans. Dreaming is a common human experience and is a cultural theme that appears in folk traditions and dream incubation rituals. Dreaming has rarely been an object of theoretical reflection in cognitive anthropology or the cognitive science of religion. How and to what extent does counterintuitive dream representations occurs in religious dreaming? Not all bizarre dreams are counterintuitive, and what constitutes bizarreness varies by individual experience and cultural norms, while that may not be the case with counterintuition. This presentation reports from a case study in a Hindu-Nepalese context about possible counterintuitive content in religious dreaming. One ambition is to describe the prevalence of and establish a scale of dream counterintuitiveness, for which a six-step system for coding will be employed.

Att forma praktiken som barnmorska i Danmark och Sverige
Elin Lundsten

I min presentation berättar jag om frågeställningar i en studie som jag planerar om barnmorseprofessionen i Danmark och Sverige. I båda länderna äger barnmorskor självständighet i sitt arbete i relation till läkarprofessionen, men medan barnmorskeutbildningen är ett separat utbildningsspår i Danmark, är sjuksköterskelegitimation grunden för vidareutbildning till legitimerad barnmorska i Sverige. Att arbeta på en abortklinik, fertilitetsklinik, förlossningsklinik eller mödravårdscentral kräver olika typer av kompetenser och förhållningssätt till patienter, liksom olika typer av samarbeten med andra vårdprofessioner. Några av barnmorskors verksamhetsområden såsom abort och assisterad befruktning har varit, och är, bestridda i politiska debatter i Sverige och i andra länder. Jag är intresserad av hur barnmorskor i Danmark och Sverige förstår sina drivkrafter i arbetet, hur de valt verksamhetsfält inom professionen och hur de resonerar kring könsnormativitet. Jag kommer att diskutera detta i relation till skillnader i hur barnmorskeprofessionen utvecklats i Danmark och Sverige.

Klassisk musik för en medialiserad värld: visuella och audiovisuella representationer av västerländsk konstmusik i det moderna mediesamhället
Tobias Pontara, Åsa Bergman, Thomas Bossius

Forskningsprojektet Klassisk musik för en medialiserad värld undersöker hur samtidens förståelse av den klassiska musiken formas genom spridningen av bilder, filmer och andra visuella- och audiovisuella representationer i olika media och medieanknutna diskurser. Projektet väcker frågor om vilka föreställningar om klassisk musik som finns i dagens västerländska samhälle och hur dessa föreställningar relaterar till bredare uppfattningar om konst och musik, om identitet och subjektivitet, och om kulturell och social status. Genom en kombination av teoretiska perspektiv och metodologiska ingångar hämtade från diskursanalys, audiovisuella studier, visuella kulturstudier och etnografi realiseras projektet i form av fem separata men sammanlänkade delstudier. Som helhet griper projektet över ett antal olika medieformer och medieanknutna diskurser och i de olika delstudierna undersöks representationer av klassisk musik i samtida film, tv-serier och sociala medier som Facebook, Youtube och Instagram, men även reklam- och marknadsföringsmaterial kopplade till svenska och utländska operahus, konsertinstitutioner, skivbolag och streamingsajter. I detta gemensamma paper presenteras tre av projektets fem delstudier samt projektets övergripande syften, mål och frågeställningar.

”Åt vår längtan ger den vingar” – Musikens roll i kampen för kvinnors rösträtt
Marita Rhedin, Olle Edström

1921 genomfördes det första valet i Sverige med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. Rätten att rösta hade föregåtts av en lång kamp. I denna kamp spelade estetiska uttryck en viktig roll - i form av musik, texter och bilder. Den svenska rösträttsrörelsens sånger är inte tidigare samlade, utgivna eller inspelade. Det är alltså ett stort stycke kvinnligt kulturarv som för närvarande ligger utspritt och tämligen okänt. I det svenska språket har ordet röst dubbel betydelse: dels stämma/talorgan, dels ställningstagande t ex vid val. Projektet om rösträttens sånger behandlar båda dessa dimensioner, och ställer frågor som: Hur användes sånger för att representera rösträttskampen och för skapandet av en kollektiv identitet? Hur förmedlades budskapet retoriskt och vilken musik användes för att manifestera kampen? Vilka motargument och farhågor gällande kvinnors rösträtt uttrycktes i tidens populärmusiktexter, och hur bemöttes kritiken?

Folkhemsstugan – fritidshus som utopiskt projekt
Susanna Rolfsdotter Eliasson

Fritidshuset kan utgöra en arena för alternativa förhållningssätt gällande inredning och förknippas ofta med en annan estetik i jämförelse med permanentbostaden i stan. Fritidshuset kan också kan förstås som ett rum med utrymme för kreativitet och lekfullhet i relation till boendemiljö. Med utgångspunkt i ett case från mitt pågående avhandlingsarbete kring 70- och 80-talisters fritidsboende, presenteras hur en 1950-talsmiljö iscensätts i ett nyförvärvat fritidshus med hjälp av konsumtion, återbruk och kreativitet. Hur kommer det sig att informanterna Rebecka och Anders väljer en 1950-tals villa som sitt fritidshus och hur förhåller de sig till den materialitet med vilken de vill iscensätta en 50-tals miljö i huset? Vilka strategier används för orientering i retrotrendens konsumtionslandskap? Foucaults begrepp heterotopi ringar in fritidshusets annorlunda värld och används för att visa hur ”Folkhemsstugan” innebär ett utopiskt projekt som endast kan realiseras i fritidsboendet.

Kvinnobion i Göteborg, 1979-84 - en bortglömd alternativ offentlighet
Ingrid Ryberg

TBA

Negotiating intervisual relations
Christine Sjöberg

This presentation deals with various intervisual relations in the context of contemporary fashion photography, published or produced in a Swedish context during the last ten years. It introduces as well as aims to expand the notion of intervisuality by engaging with different kinds of visual and embodied methods from both a theoretical and a practical perspective. By doing so, it also elaborates on ways to understand the undertakings of the photographic still image in a number of printed and digital fashion stories.

Varje människa under 18 år
Jeanette Sundhall

Den allra första paragrafen i Barnrättskonventionen slår fast vilka konventionen räknar som barn, nämligen varje människa under 18 år. Den åldersbaserade gränsen mellan barndom och vuxenhet har ändrats flera gånger genom historien. I denna presentation undersöker jag gränserna mellan barn och vuxen utifrån den kritiska åldersforskningens ifrågasättande av ålder som naturaliserat mått på levd tid. Jag tar upp begrepp som krononormativitet och queer temporalitet och diskuterar hur de nya åldersbegreppen trans age och age fluid kan utmana vår förståelse av ålder som något naturligt och kronologiskt.

Den visuella renhållningens politik
Catharina Thörn

Saga Berlins verk Uppfinn nått eller dö väckte starka reaktioner när den uppfördes i Hägerstensbadet i Stockholm. Det gjorde även domen mot henne som inbegrep höga skadestånd. Gatukonst och graffiti är konst som väcker starka känslor och skapar intensiva debatter om offentliga rummet, äganderätt och demokrati. I början av 00-talet började städer som Göteborg och Stockholm utöva nolltolerans mot graffiti. Det officiella syftet var att minska närvaron av klotter och reglera vad som får synas i det offentliga rummet. Den här presentationen handlar om nolltoleransens uppgång och fall i Göteborg. Och om varför stadens visuella uttryck är en politisk fråga.

Companion species against neoliberal extinction
Juan Velasquez

Struggles against the fires in the Amazonas in Bolivia and Brazil to the defence of sharks in Colombia from being hunted for export to China unveiled the commonalities between seemingly distant political ideologies. The anthropocene and anti-speciesism components are increasingly visible in local and global struggles. This paper outlines the organic integration of companion species in specific struggles in Chile, Colombia and Venezuela. Such integration shows signals of a substantial change in the apartheid culture toward non-human animals, their recognition as social subjects and their inclusion in the construction of common less cruel futures.

Cam: Alice’s looking glass in the 21st century
Valeria Villegas Lindvall

This presentation will give an overview of my contribution for the anthology Screen Bodies in the Digital Age: Essays on Voyeurism, Violence and Power, edited by Dr. Susan Flynn and forthcoming with McFarland & Co. (peer reviews pending). In this essay, I explore Cam (dir. Daniel Goldhaber, 2018) and its politics of representation regarding the sex worker in the age of data farming and virtual forging. I pose that the film resists the notion of the camgirl as a passive agent by presenting a protagonist that instrumentalizes voyeurism and ultimately defies the expectation of victimization casted upon the sex worker, forcefully reclaiming her image on screen by confronting her data-based double. The analysis deals with a two-fold approach that intimates the ways in which Cam enacts the fear of extreme digital depersonalization but simultaneously opens up the possibility of greater agency in the protagonist’s forceful claim to her own image.

Högtflygande upcycling
Karin Wagner

Återvinning är ett sätt att ta vara material från t ex förpackningar, så att det kan användas på nytt och minska belastningen på miljön. Upcycling går ett steg längre och betyder att man skapar nya produkter med större värde, ofta genom kreativ design. Stora företag har hakat på denna trend och använder den i sin marknadsföring. Ett exempel är Lufthansa, som ger sina gamla flygplan, filtar, flytvästar och säkerhetskort nytt liv i satsningen Lufthansa Upcycling Collection. Denna presentation analyserar kollektionens olika objekt och visar på kopplingar till konstruktivistisk konst och Berlinmurens fall.

Alternatives to hegemony?
Anders Westerström

Kommersen is a graffiti-painted old flea-market on the Gothenburg southern city riverbank. In a part of this space, people can learn and help others fix their bikes or get some food from the food saving project “solidarity-fridge”. Yet, in an entrepreneurial city such as Gothenburg, access to big size premises that activists often need is scarce and expensive. The hybrid but self-organzied activism around Kommersen therefore depends on different institutional connections for its subsistence. It is also situated in the midst of an urban redevelopment area, and in the planning process activists are invited to negotiate with landlords on possible future collaboration. The area is marketed with a sustainability profile and activists are aware that they can provide attractive value in exchange for flexible rent-models. What happens to the progressive values and practices that these groups represent when they become integrated into entrepreneurial governance structures?

Bodies, Menstruation Blood and Witchcraft: The Feminist Art Scene in Gothenburg in the 70s and early 80s
Eva Zetterman

With the second-wave feminism in the 1960s and 70s, women artists in various parts of the world started to mobilize in new and different directions. In this presentation, I focus on artists that were active in the women’s movement in Gothenburg. Here, women artists organized in various constellations with somewhat different agendas. Some focused on gender roles, women’s bodies and reproductive processes, some on issues of class and solidarity with third-world women, and some on sexuality and lesbian identities. The new and radical imagery that they created in their various constellations were then spread and communicated on several arenas, such as art exhibitions in cultural institutions, as street actions and manifestations in public spaces, and as activist imagery disseminated through associations, book-shops and magazines. In this presentation I will highlight the key actors on the art scene in Gothenburg and their radical exhibitions, political manifestations and activist imagery.

Digital Media’s Networked Hyper-Theatricality
Lisa Åkervall

In his critique of Minimal Art Fried opposes theatricality and absorption. Fried’s concept provides a starting point for body of thought on the moving image by Metz, Baudry, and Mulvey. In cultures of online streaming the character of this distinction has transformed. While the reintroduction of technologies such as 3D has sought to recapture cinematic absorption, this tendency is countered by an inherently theatrical mode of digital media.
In this talk I discuss digital media’s networked hyper-theatricality in relation to MacPhearson’s Snapchat horror film Sickhouse from 2016, shot on a number of iPhones, distributed through the social media app Snapchat and best watched on a smartphone. Sickhouse theatricalizes the performance of its characters and the use of different social media, employing a networked hyper-theatricality. Networked hyper-theatricality suggests that absorption was always the self-concealing expression of a particular theatricality whose play is increasingly the subject of contemporary media experience.

Den åldriga 35-åringen. Om serierna i Starlet
Kristna Öhman

”Serier har setts och omtalats som någonting trivialt, en typisk skräpkultur som stundtals har setts som någonting hotfullt. Feminint kodade serier – tjejserier – har därutöver fått stämpeln av att vara simpla och kvalmiga. I mitt avhandlingsprojekt tittar jag på tjejtidningen Starlet (1966-96) och i min presentation kommer jag att visa på hur serierna är laddade med olika diskrepanser, perspektiv och kulturella omständigheter. Serierna ger dessutom utrymme för olika röster att komma till tals – röster som inte alltid är överens och därmed får strida mot varandra på tjejtidningens sidor.”

Sidansvarig: Caroline Tengroth|Sidan uppdaterades: 2020-02-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?