Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Institutionen för kulturvetenskapers forskardag

Institutionen genomför årligen en heldag där alla forskare presenterar sina forskningsprojekt. Presentationerna är öppna för allmänheten och speciellt anställda samt studenter på institutionen är inbjudna. Forskardagen hölls första gången 2017 och i menyn kan du se föregående års presentationer.

Dag: 6 Februari 2019
Tid: 9.00 - 16.00
Plats: Vera Sandbergs allé 8

Filmer

I Vasa B filmades presentationerna under dagen.
Se ett urval av filmerna

Anmälan

Under dagen kommer det serveras fika och lunchsmörgås för de som är anmälda. Det blir även mingel med bubbel efter presentationerna. 

OBS att anmälan måste göras till både fika/lunch samt mingel! Sista anmälningsdag är 31 januari. Vill du bara lyssna på presentationerna krävs ingen anmälan.

Till anmälan! (Anmälan för lunchsmörgås samt mingel är stängd, men du kan fortfarande komma och lyssna på föredragen!) 

 

 Vasa 1
 
Vasa BVasa 22427C
 
09.00-10.30

 A1
”Fullständigt otillförlitlig, men absolut oumbärlig” En historiografisk undersökning av projektet Svensk stad
Anders Dahlgren - doktorand i konst-
och bildvetenskap

Nattvarden, bilden och rummet
Alexandra Fried - universitetslektor i konst- och bildvetenskap

Georg Nordensvan och det sena 1800-talets konsthistorieskrivning i Sverige
Alexandra Herlitz -universitetslektor i konst- och bildvetenskap

 B1
Smartphones and Films
Kata Szita - doktorand i filmvetenskap

The truth of Auto-Tune: Voice modulations in digital media ecologies
Lisa Åkervall - Senior Lecturer in Culture, Aesthetics and Media

What do I listen to when I listen to my gramophone?
Alf Björnberg -professor i musikvetenskap
 

 C1
Diskurser om musik och jämställdhet inom musikverksamheten i en svensk kulturorganisation
Åsa Bergman - universitetslektor i kulturstudier

Exotism, skräck och macho-män – musikläggning av Afghanistan-såpor från olika västländer
Ola Stockfelt - professor i musikvetenskap

Att skapa en egen röst som bloggande, frilansande kreativ mångsysslare
Åsa Andersson -docent i kulturstudier

 D1
Struggling with vulnerability
Mathias Ericson - Postdoktor i genusvetenskap, Lina Palmqvist - doktorand i genusvetenskap, Elin Lundsten - universitetslektor  genusvetenskap, Jeanette Sundhall- universitetslektor  genusvetenskap, Evelina Johansson -doktorand i genusvetenskap


 

10.30-11.00 kaffe  
11.00-12.00

 A2
Doña Diabla. Seduced by the ways of Latin American horror film
Valeria Villegas Lindvall - doktorand i filmvetenskap

Den Stora Svenska Sångboken
Marita Rhedin - universitetslektor musikvetenskap, Olle Edström -professor emeritus i musikvetenskap

 B2
Ett försök till populärvetenskap: 
Doris Lessing. En författare i vår tid.
Ingrid Holmquist
- professor emeritus i genusvetenskap

Det triviala som identitetsskapare: normer, värden och tabun i en svensk tjejtidning
Kristina Öman -doktorand i etnologi

 C2
Situating Code: Towards a Comparative History of Software
Mats Björkin - docent i filmvetenskap

GPS400 – within, around, beyond, and between
Mats Jönsson -professor i filmvetenskap
 

 D2
Folk Progressions: The Modality Discourse in Theoretical Writing, Harmonic Practice and Composition of Contemporary Swedish Folk music
Netta Huebscher - doktorand i musikvetenskap

Hiding to be seen? Children's visibility and rebellion in Les mains en l’air Karolina Westling - doktorand i filmvetenskap

12.00-13.00 lunch
13.00-14.30

 A3
Scenography and Art History: New Critical Approaches
Astrid von Rosen - docent i konst- och bildvetenskap,
Viveka Kjellmer - universitetslektor i konst- och bildvetenskap,
Olga Nikolaeva - doktorand i konst- och bildvetenskap, Christine Sjöberg -doktorand i konst- och bildvetenskap 

 B3
New Film Historical Research beyond the National Archive
Erik Florin Persson - doktorand i filmvetenskap

Att transcendera den fysiska världen: musik som tema inom nordisk bildkonst vid förra sekelskiftet
Birte Bruchmüller -doktorand i konst- och bildvetenskap

’The Queen of Selfies’ – Frida Kahlo as cultural icon in contemporary visual art
Eva Zetterman - docent i konst- och bildvetenskap
 

 C3
Alternativ till hegemonin? Sociala rörelser, omställning och lokala urbana regimer i Barcelona och Göteborg
Anders Westerström - doktorand i kulturstudier

Gentrifiering av folkhemmet? Lokala erfarenheter av en allmännytta i omvandling
Helena Holgersson - universitetslektor i kulturvetenskap

Möte mellan dokumentärfotografi och urbanforskning
Catharina Thörn - docent i kulturstudier, Katarina Despotovic - fotograf 

 D3
Delinking European feminism?
Mia Liinason - docent i genusvetenskap, Juan Velasquez - docent i genusvetenskap, Erika Alm - universitetslektor  genusvetenskap, Lena Martinsson - professor i genusvetenskap, Arman Heljic - doktorand i genusvetenskap, Olga Sasunkevich - forskare i genusvetenskap

 

14.30-15.00 kaffe     
15.00-16.00

 A4
Textens materialitet i en digital tid
Karin Wagner - professor i konst- och bildvetenskap

We Weren’t Born in Tennessee: A Study of the Swedish Country Music Culture
Thomas Bossius -docent i kulturstudier
 

 B4
Projektidé: I provrummets lugna vrå
Eva Knuts - universitetslektor i etnologi

En ny generation i sommarstuga – identitet och materialitet i senmodernt fritidsboende
Susanna Rolfsdotter Eliasson - doktorand i etnologi 

 C4
Vart tog musiken vägen?
Lars Lilliestam - professor i musikvetenskap

Dokument dansar inte. Några synpunkter på kulturarv, tradition och dans
Mats Nilsson - docent i etnologi


 

 D4
Berättelser om galjonsbilder och galjonsbilder i berättelser.
En studie av hur galjonsfigurer används i maritima museers berättande

Annika Bünz - fil dr i arkeologi

Villakvarter i omvandlingens tidevarv
Kerstin Gunnemark -professor i etnologi

Abstracts

Här presenteras abstract för de olika presentationerna. Du kan antingen scrolla igenom listan eller klicka på namnen i programmet för att komma till respektive abstract.

”Fullständigt otillförlitlig, men absolut oumbärlig” – En historiografisk undersökning av projektet Svensk stad

Min snart färdiga avhandling (april 2018) handlar om det av konsthistorikern Gregor Paulsson ledda projektet Svensk stad som inkluderade ett 20-tal medarbetare och publicerades i två delar 1950 och 1953. Detta tvärvetenskapliga projekt syftade till att fördjupa och förändra synen på 1800-talets stadsmiljöer och formvärld samt att skapa en empirisk och teoretisk grund till efterkrigstidens samhällsbyggande. I avhandlingen diskuterar jag de vetenskapliga perspektiv och angreppssätt som var verksamma i Svensk stad, tolkar dessa i ett vetenskapsteoretiskt och -historiskt sammanhang samt undersöker de praktiska aspekterna av projektets vetenskapande.
Anders Dahlgren - doktorand i konst- och bildvetenskap

Nattvarden, bilden och rummet

På 1490-talet fick Leonardo Da Vinci uppdraget att måla Nattvarden i klostret i Santa Maria delle Grazie i Milano. Där skildras scenen som den förmedlas i Johannesevangeliet, 13:21 och versionen får stor betydelse för senare återgivningar av samma motiv inom den italienska högrenässansen. På grund av bildens genomslagskraft har den skapat en generell uppfattning och förståelse om hur och var Nattvarden ägde rum. Presentationen kommer att diskutera och analysera estetiken, aspekterna av kristen numerologi samt det rumsliga förhållandet mellan Da Vincis fresk och platsen på Sionberget i Jerusalem där Nattvarden ska ha ägt rum.
Alexandra Fried - universitetslektor i konst- och bildvetenskap

Georg Nordensvan och det sena 1800-talets konsthistorieskrivning i Sverige

Georg Nordensvan (1855-1932) var konstnär och konstkritiker och blev sedermera författare till det första översiktsverk över det svenska 1800-talets konsthistoria som publicerades 1892 och som återutgavs 1925-1928 i reviderad version. Hans tredubbla roll inom det svenska konstlivet problematiserades inte, utan legitimerade snarare hans olika roller på väg från konstnär till konsthistoriker. I detta paper ska hans signifikanta roll för 1800-talets konsthistorieskrivning diskuteras och problematiska aspekter med hans sätt att skriva konsthistoria ska tematiseras.
Alexandra Herlitz -universitetslektor i konst- och bildvetenskap

Smartphones and Films

Smartphones are not only ubiquitous parts of Western lifestyle, they also reinterpret cinema by bringing moving images to the physical vicinity of the spectator. By their mobility they invite the user to be physically immersed in creating the experience; and the deviancy from traditional viewing conditions induces novel perceptual mechanisms. This human-smartphone interaction constitutes a “produser,” with a novel type of bodily and cognitive involvement; and blur the boundaries between the public and private, the narrative and reality, the watching and other activities—while reinventing the film’s aesthetic features.
Kata Szita - doktorand i filmvetenskap

The truth of Auto-Tune: Voice modulations in digital media ecologies 

My talk examines the aesthetic and political significance of voice-modulation in digital media ecologies. It shows that contemporary voice-modulation rests on a long history of technological and political control. It analyzes the use of the voice-modulation software Auto-Tune in the viral video Can’t Hug Every Cat, which received over 12 million hits on YouTube in 2011. I demonstrate Auto-Tune, rather than just being an external add-on, reveals the inherent logic of modulation at the foundations of contemporary control societies. Moreover, I show that the emergence of control societies and digital media rest upon the foundations of technological voice modulation. 
Lisa Åkervall - Senior Lecturer in Culture, Aesthetics and Media

What do I listen to when I listen to my gramophone? The development of the genre system of early phonography

The research presented here aims at the identification of the processes (discursive, disciplinary, etc.) which eventually led to music’s predominance as a content-category on the phonogram market. The central question concerns how the genre-classifications of the phonogram market, and what was written in advertising and articles, affected notions of how home-listening should be pursued, and what (i.e., what kind of object) one was listening to. The results will be presented in an article on the modes of listening afforded and promoted by different phonogram genres in Sweden in the early 20th century. This research forms part of the research project Vardagens apparatur (Everyday Devices), funded by Vetenskapsrådet. 
Alf Björnberg -professor i musikvetenskap

Diskurser om musik och jämställdhet inom musikverksamheten i en svensk kulturorganisation

Denna presentation tar avstamp från en studie av musikverksamheten i en svensk kulturorganisation med en uttalad jämställdhetsambition. I studien fokuseras på vilka idéer om musik, feminism och jämställdhet mellan kvinnor och män som artikuleras av olika aktörer inom organisationen. Det preliminära resultatet visar på en pågående förhandling gällande vilka aktiviteter som bör erbjudas i förhållande till jämställdhetsambitionen och hur dessa ska organiseras. Medan vissa aktörer förordar specifika jämställdhetsprojekt framhåller andra betydelsen av att jämställdhetsperspektiv bör genomsyra all musikverksamhet, och medan vissa påtalar att jämställdhet bör beaktas som en av flera jämlikhets- och mångfaldsaspekter pekar andra på risken att jämställdhetsperspektivet osynliggörs när det hanteras som ett i raden av många jämlikhetsperspektiv.
Åsa Bergman - universitetslektor i kulturstudier

Exotism, skräck och macho-män – musikläggning av Afghanistan-såpor från olika västländer

Ett litet sidoprojekt jag sysslat några år med har varit att studera ljud- och musikläggningen av några av den fullkomliga uppsjö av ”såpor” om ”våra” män (och undantagsvis även kvinnor) i Afghanistan som producerats i en mycket lång rad av de västländer som på ett eller annat sätt deltagit i de ”fredsbevarande insatserna” där det senaste dryga decenniet. Några begränsade preliminära rön publiceras under året, och jag ska här presentera en mycket kort ”preview” av hur det har låtit, och resonera om varför.
Ola Stockfelt - professor i musikvetenskap

Att skapa en egen röst som bloggande, frilansande kreativ mångsysslare

Finanskrisen 2008 gav upphov till en kraftig ökning av nya anställningsformer, och för vissa unga innebar krisen också marginalisering och utslagning från arbetsmarknaden. Från arbetsgivares horisont betraktas denna förändring ofta som en utveckling mot en flexibel arbetsmarknad medan det för arbetstagares horisont ofta innebär ökad otrygghet. Ett av de begrepp som beskriver detta är 'GIG ekonomi' – fasta anställningar ersätts av tillfälliga gig. Förändrade ekonomiska och politiska förhållanden både producerar nya arbetstillfällen och nya former av marginalisering på arbetsmarknaden. Inom detta spänningsfält verkar unga kvinnliga frilansande egenföretagare som via bloggande och annan verksamhet på sociala medier avspeglar en ny arbetsform.
Åsa Andersson -docent i kulturstudier

Struggling with vulnerability

Vulnerability has become a focal point in current feminist and critical studies that address the articulations of power specific to neoliberalism, with its intensified individualism, marketization and fragmentation. Neoliberalism not only increases societal vulnerability but also a form of governance, as the individual is made responsible of reducing their vulnerability. In this panel, we will approach vulnerability as a form of sensitizing concept that could be used to explore dilemmas and ambivalences that we find challenging in our different projects. For instance: How can we address vulnerability without reproducing objectification and reductionism? How do we address claims on vulnerability that may enforce asymmetries and exclusion?
Mathias Ericson - Postdoktor i genusvetenskap, Lina Palmqvist - doktorand i genusvetenskap, Elin Lundsten - universitetslektor genusvetenskap, Jeanette Sundhall - universitetslektor genusvetenskap, Evelina Johansson - doktorand i genusvetenskap

Doña Diabla. Seduced by the ways of Latin American horror film

My research project aims to explore the intersections of the political, social, cultural and economic factors behind allegory and social commentary in Latin American horror film. To that end, the focus rests on the figure of the Devil and the Satanic as incarnate in the female body and its monstrosity. In this context, I will introduce my contribution about the short film Madre de Dios (directed by Mexican filmmaker Gigi Saúl Guerrero in 2015), to be included in a monograph entitled Women Make Horror, edited by Dr. Alison Pierce (University of York), and forthcoming in 2019.
Valeria Villegas Lindvall - doktorand i filmvetenskap

Den Stora Svenska Sångboken

Ett långvarigt samverkans- och forskningsprojekt med medverkande från GU, Folkuniversitetet och Svenska Visakademien
Projektet inbegriper seminarieverksamhet, konsertverksamhet, offentliga föreläsningar, utställningar, akademiskt vetenskapliga samt populärvetenskapliga publikationer.
Marita Rhedin - universitetslektor musikvetenskap, Torbjörn Johansson - ordförande Svenska Visakademien, Olle Edström -professor emeritus i musikvetenskap

Ett försök till populärvetenskap: Doris Lessing. En författare i vår tid.

Jag vill presentera en antologi om Doris Lessings författarskap, som jag tog initiativ till och var huvudredaktör för. Syftet var att framställa en bok med forskningsanknytning som skulle kunna användas på universitet och skolor, men som samtidigt hade en mer essäistisk karaktär och skulle kunna intressera en läsande allmänhet.
För att uppnå syftet togs vissa beslut: bokens språk var svenska, skribenterna var dels akademiker, dels kulturjournalister; artiklarna skulle visa Lessings aktualitet. 
Ingrid Holmquist - professor emeritus i genusvetenskap

Det triviala som identitetsskapare: normer, värden och tabun i en svensk tjejtidning

I mitt avhandlingsarbete undersöker jag Starlet, en svensk tjejtidning som publicerades 1966-96. Tidningen innehöll serier, redaktionellt material samt texter inskickade av läsare och talade därför till unga samtidigt som ungdomarna hade möjlighet att kommunicera sinsemellan, vilket gjorde den till ett slags ungdomsforum innan 90-talets IT-boom. Jag tittar på de värden, normer och tabun, samt förskjutningar av dessa, som synliggörs i materialet, när både unga och vuxna försöker beskriva vad det innebär att vara en ungdom i det pre-internetska Sverige.
Kristina Öman -doktorand i etnologi

Situating Code: Towards a Comparative History of Software

My presentation will focus on the theoretical and methodological background to a comparative historically/geographically situated project on the ecologies of software. The goal of the project is to gain insights into the cultural history of software by combining expertise in the humanities, social science and computer science. I will discuss how a number of research areas, such as Media Studies, Digital Humanities, Science and Technology Studies, Media History and Computing History have recognised the need to build interdisciplinary bridges in order to arrive at a better understanding of software and its role in contemporary culture.
Mats Björkin - docent i filmvetenskap

GPS400 – within, around, beyond, and between

GOTHENBURG CULTURES ON THE TOWN 1621–2021 (GPS400) is a digital and site-­‐specific resource for research and education within the Humanities that works at the intersection between digital innovation, scientific presence in the city and various forms of archiving. The goal is to collaboratively identify, test, and present sustainable methods of research and education on individual, institutional, and governmental levels by analysing, making available and revising cultures, cultural heritage, cultural uses and cultural environments in Gothenburg during four centuries. GPS400 works in close collaboration with local, regional, and national institutions, authorities, businesses, associations, groups, and individuals.
Mats Jönsson -professor i filmvetenskap

Folk Progressions: The Modality Discourse in Theoretical Writing, Harmonic Practice and Composition of Contemporary Swedish Folk music

Modality has long been associated with folk music repertoires in Western Europe, but the ways in which notions of it are rendered in contemporary performances are complex and draw upon different sources. This study takes contemporary Swedish folk music as a case, where modality can be described as a discourse, shared by performers, teachers, and scholars. Their interpretations of the concept of modality define and re-define the fundamental collective agreements on what Swedish music is. The inner workings of this process in theoretical discussion, harmonic setting, and newly composed tunes, reveal how musicians interpret the structural aspects of folk music.
Netta Huebscher - doktorand i musikvetenskap

Hiding to be seen? Children's visibility and rebellion in Les mains en l’air

The initially normative concept of the enfant terrible means “terrible child”. It has become a cultural touchstone for liberal values and individual resistance. In Les mains en l’air (Romain Goupil 2010) a group of children take action when their immigrant friends are threatened with expulsion. They protest by hiding in order to call attention to injustice. With their reluctance to get involved, the adults force the children to become political activists. Is this resistance a playful protest, a challenge to the dominating order, or a new kind of utopia?
Karolina Westling - doktorand i filmvetenskap

Scenography and Art History: New Critical Approaches

In recent years there has been a marked increase in scholarly publications discussing scenography as a theorized practice and theoretical concept in performance studies. The project Scenography and Art History supplements this discussion by reimagining scenography as a critical concept for art history. It demonstrates new applications of the concept within art history, analysing phenomena such as live concerts, fashion, costume and dance activism. It aims to extend the existing literature by demonstrating the importance of a reimagined scenography for comprehending historical and contemporary art histories and visual cultures more broadly.
Astrid von Rosen - docent i konst- och bildvetenskap, Viveka Kjellmer - universitetslektor i konst- och bildvetenskap, Olga Nikolaeva - doktorand i konst- och bildvetenskap, Christine Sjöberg - doktorand i konst- och bildvetenskap

New Film Historical Research beyond the National Archive

In the last decade, there has been a growing film scholarly interest in films beyond the feature fiction film and the cinematic screening context and especially on films commissioned by companies, municipalities, governments and organizations, often referred to as “Useful cinema” (Acland & Wasson 2012; Zimmermann 2011). This paper argues that the study of “Useful cinema” requires a move beyond the national film archives from which film history traditionally has been written. Instead, other types of archives on the local or regional level become essential when approaching these kinds of films and their broader production and exhibition contexts.
Erik florin Persson - doktorand i filmvetenskap

Att transcendera den fysiska världen: musik som tema inom nordisk bildkonst vid förra sekelskiftet

Föremålet för min undersökning är ett antal nordiska målningar och dess sätt att gestalta en musikalisk atmosfär för att betona den metafysiska, icke-sinnliga världen (t. ex. Olof-Sager Nelsons Fiolspelaren, 1894, Beda Stjernschantzs Överallt en röst oss bjuder…, 1895, Tyra Kleens Bergdrömmen, 1904). Mitt fokus ligger på de avbildade figurernas absorption i att lyssna på eller spela musik, vilket förblir en passiv, inåtvänd praktik snarare än att ”facing the world”. Hur konstruerar det musikaliska temat en ”double exposure” av den fysiska världen och idévärlden?
Birte Bruchmüller -doktorand i konst- och bildvetenskap

’The Queen of Selfies’  – Frida Kahlo as cultural icon in contemporary visual art

Frida Kahlo is today one of the the world’s most famous visual artists, noticed internationally through academic books and articles as well as numerous popular science publications. Items in her home have been documented by photographers such as Graciela Iturbide, Ishiuchi Miyako and Patti Smith, and her visual aesthetics are commercialized in fashion, jewelry and interior design. Frida Kahlos aesthetics have also been an a source of inspiration for many professional visual artists. In this presentation, examples of influences in media such as painting, graphics, installation, performances and mural painting are examined and the iconic carachter ascribed to Frida Kahlo is discussed.
Eva Zetterman - docent i konst- och bildvetenskap

Alternativ till hegemonin? Sociala rörelser, omställning och lokala urbana regimer i Barcelona och Göteborg

De senaste 40 åren har städer i avancerade kapitalistiska länder förändrat funktion: från fordistisk, kollektiv produktion till postfordistisk inriktning på turism, event och kunskap. Städer konkurrerar nu med varandra om kapital och arbetskraft på en global marknad. En rad initiativ, som på ett eller annat sätt, säger sig utmana denna stadsutveckling har emellertid vuxit fram. En viktig beståndsdel i många av dessa kamper har varit ockuperade alternativa mötespatser som kallas sociala center. Jag vill i mitt projektet undersöka relationen mellan postfordistisk stadsutveckling, sociala center och de rörelser som omgärdar dessa. Mer specifikt vill jag undersöka och jämföra sociala center i Barcelona och Göteborg.
Anders Westerström - doktorand i kulturstudier

Gentrifiering av folkhemmet? Lokala erfarenheter av en allmännytta i omvandling

Den kommande boken Gentrification around the world: Gentrifyers and the displaced (red. Judith DeSena & Jerome Kruse) handlar om hur gentrifieringsprocesser tar sig uttryck i olika nationella kontexter. Jag presenterar mitt och Catharina Thörns kapitel om Sverige, där vi zoomar in renoveringen av ett flerfamiljshus i Frölunda. Vårt fokus ligger på omvandlingen av allmännyttan och hur kommunala bostadsbolag rustar upp sina bestånd i områden där en generell uppgradering pågår, med höjda hyror som resultat. Vi tittar särskilt på vilka strategier boende med låga inkomster har för att kunna bo kvar.
Helena Holgersson - universitetslektor i kulturvetenskap

Möte mellan dokumentärfotografi och urbanforskning

Fotografier har en allt viktigare betydelse i stadsutveckling. När planer görs för ett område används fotografier både för att skildra de problem som platsen antas ha och för att skapa bilder av hur framtiden kan gestaltas om platsen görs om. På så vis kan fotografierna sägas ha en ideologisk funktion i stadsutvecklingen som legitimerar och låser fast en förståelse av vad utveckling är. I denna presentation kommer vi att diskutera hur dokumentärfotografi och urbanforskning kan mötas för att utmana dominerande förståelser av platser i staden.
Catharina Thörn - docent i kulturstudier, Katarina Despotovic - fotograf

Delinking European feminism?

This panel will discuss how decolonial theories and methodologies can and need to, be applied in Europe, in a time when the borders for non-European refugees are nearly closed, and neoliberal forces and fascist movements grow. Can researchers positioned in Europe, delink from or challenge colonial orientations? What can decolonial activism and research about neoliberalism and fascism done in other parts of the world teach European researchers about Europe? What can an awareness of the ethics and politics of place bring to feminist understandings of the changes taking place in Europe? Can solidarity be achieved beyond “East-West”/ “South-North” geopolitical dichotomies?
Mia Liinason - docent i genusvetenskap, Juan Velasquez - docent i genusvetenskap, Erika Alm - universitetslektor i genusvetenskap, Lena Martinsson - professor i genusvetenskap, Arman Heljic - doktorand i genusvetenskap, Olga Sasunkevich - forskare i genusvetenskap

Textens materialitet i en digital tid

Text och skrivande har alltid involverat olika slags teknologier – från knivar, mejslar och gåspennor till tryckpressar, skrivmaskiner och datorskrivare. Radskrivaren, matrisskrivaren, bläckstråleskrivaren och laserskrivaren har inneburit olika slags möjligheter och begränsningar, som påverkat det typografiska uttrycket och lämnat spår i den visuella kulturen. Det finns nu ett antal typsnitt som utgår från skrivmaskiner och olika typer av äldre skrivare och som framhäver deras tillkortakommanden och får oss att se dem som estetiska egenskaper. Denna presentation kommer att handla om några sådana exempel och diskutera textens materialitet i en digital tid.
Karin Wagner - professor i konst- och bildvetenskap

We Weren’t Born in Tennessee: en studie av den svenska countrymusikkulturen

In the country music culture of Sweden there has, since its beginnings in the late 1960:s and early 1970:s, been a debate around the concept of “real country”, and the relation between this and Swedish country music. In the late sixties young musicians started listening to and play the American songs in an as authentic as possible way. At the same time other enthusiasts started fanzines covering “real country music”. In my presentation I give an overall picture of the Swedish country music culture, and discuss it in the light of this, sometimes quite rough, debate during the last 50 years.
Thomas Bossius -docent i kulturstudier

Projektidé: I provrummets lugna vrå

Dammråttor, obarmhärtigt kallt ljus och draperier som knappt skyler. Känns det igen? För många är det en plåga att prova kläder i butiker. För andra fungerar provrummet som en scen då selfisar från provrum läggs ut på sociala medier.
Provrum är materiella platser där lampor, speglar, krokar och placering i butiken spelar roll. Men provrummen är också en plats för reflektion kring kropp, kläder, stil och smak.
I ett framtida projekt, skulle jag vilja utgå från provrum och koppla samman forskare med olika ingångar. Själv skulle jag vilja genomföra kvalitativa intervjuer och observationer kring både analoga och digitala provrum.
Eva Knuts - universitetslektor i etnologi

En ny generation i sommarstuga – identitet och materialitet i senmodernt fritidsboende

Mitt avhandlingsprojekt handlar om sjuttio- och åttiotalisters fritidsboende. Fokus ligger på hur unga medelklassfamiljer, med lägenhet i Stockholm och Göteborg, berättar om värderingar, drömmar och ideal i relation till sina fritidsboenden. Forskningsfrågorna rör sig specifikt kring hur deltagarnas positioneringar synliggörs dels i narrativ och dels i fritidshusets materialitet. Mina intervjupersoner har nyligen förvärvat fritidshus i Hälsingland, Dalarna, Östergötland, Västergötland, Småland och Skåne. Vilken roll spelar fritidshuset i deras liv och hur skapas mening i de berättelser om fritidshuset jag som forskare skapar tillsammans med intervjupersonerna?
Susanna Rolfsdotter Eliasson - doktorand i etnologi

Vart tog musiken vägen?

Jag arbetar med ett forskningsprojekt som heter Musiklyssning, meningsskapande och hälsa, som presenterades vid förra forskardag. Som ett led i forskningsarbetet har jag skrivit en artikel som är under review med titeln ”Vart tog musiken vägen?”. I den analyserar jag verbala beskrivningar av musik och musikupplevelser och diskuterar frågor som varför det är så svårt att beskriva musik och andra sinnliga/konstnärliga intryck. Detta gör jag med hjälp av begrepp som exempelvis tyst kunskap och sensorik. Jag diskuterar också konsekvenser för undervisning i musikanalys. Observera att ämnet faktiskt har stor relevans även för andra än musikforskare, inte minst konst- och filmvetare och kulturanalytiker, som ställs inför liknande svårigheter.
Lars Lilliestam - professor i musikvetenskap

Dokument dansar inte. Några synpunkter på kulturarv, tradition och dans

Begrepp som kulturarv och tradition är aktuella och vad de står för är omstritt, och diskuteras i denna presentation utifrån dans som ett kulturellt uttryck.
Mats Nilsson - docent i etnologi

Berättelser om galjonsbilder och galjonsbilder i berättelser. En studie av hur galjonsfigurer används i maritima museers berättande

Har det där varit en riktig människa förut? frågar ett barn. Nej, svarar föräldern. Den har alltid varit gjord av trä, det ser bara ut som en riktig människa. Samtalet jag råkar höra handlar om en galjonsbild som hänger i Bistron på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Dessa träfigurer snidade i mänsklig form är ofta det enda som finns kvar av segelfartygen de en gång prydde. Idag möter vi dem för det mesta på ett maritimt museum, de hänger lite här och var i vestibuler, kaféer och utställningssalar. Med ett underlag insamlat från nio nordiska maritima museer har jag undersökt relationen mellan det maritima museet och föremålsgruppen galjonsbild genom att ställa frågor om hur träfigurerna används i museernas iscensättningar.
Annika Bünz - fil dr i arkeologi

Villakvarter i omvandlingens tidevarv

Projektets syfte är att studera ett äldre villaområde, via invånares berättelser för att uppmärksamma villaboendets förändringar i Göteborg under 100 år. Utifrån ett demokratiskt kulturarvsperspektiv är det angeläget att belysa olika generationsers minnen och förhållningssätt till hem och stadsdelsmiljöer. Att Ekebäck valts som undersökningsområde beror på att det är ett område med förhållandevis dold historia med arbetarfamiljer som byggde sina hus i början av 1900-talet och där flera förändringar skett sedan dess. I denna etnologiska studie analyseras bland annat generationsskiftenas betydelser för småhusboendets ideal och praktik.
Kerstin Gunnemark -professor i etnologi

Sidansvarig: Felicia Bigot Klinteberg|Sidan uppdaterades: 2018-11-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?