Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Institutionen för kulturvetenskapers forskardag

Institutionen genomför årligen en heldag där alla forskare presenterar sina forskningsprojekt. Presentationerna är öppna för allmänheten och speciellt anställda samt studenter på institutionen är inbjudna. Forskardagen hölls första gången 2017 och i menyn kan du se föregående års presentationer.

Dag: 6 februari 2019
Tid: 9.00 - 16.00
Plats: Vera Sandbergs allé 8

Anmälan

Under dagen kommer det serveras fika och lunchsmörgås för de som är anmälda. Det blir även mingel med bubbel efter presentationerna. 

OBS att anmälan måste göras till både fika/lunch samt mingel! Sista anmälningsdag är 31 januari. Vill du bara lyssna på presentationerna krävs ingen anmälan.

Till anmälan!

(Anmälan för lunchsmörgås samt mingel) 

 

 Vasa 1
 
Vasa BVasa 22427C
 
09.00-10.30

 A1
"Det är inne att vara ute – ”Trenden med utekök är större än någonsin”
Eva Knuts, universitetslektor i etnologi

Lägenhet och sommarstuga – stad och land
Susanna Rolfsdotter Eliasson, doktorand i etnologi

Priviligierat prekariat? Frilansande kreatörer i den digitala ekonomin
Åsa Andersson, docent i kulturvetenskap

 B1

Anti-gender movements at universities, in media and in politics – a panel discussion
Lena Martinsson, professor i genusvetenskap,
Juan Velasquez, docent i genusvetenskap,
Mathias Ericson, forskare i genusvetenskap,
Adam Lindgren, student med kandidatexamen från KULTUR


 

 C1
Arosenius abroad - Ivar Arosenius konst på internationella arenor
Alexandra Herlitz, universitetslektor i konst- och bildvetenskap

Nordic symbolist artists as‚ cosmopolites’ at the turn of the 20th century
Birte Bruchmüller, doktorand i konst- och bildvetenskap

The Arnolfini Tale
Alexandra Fried, universitetslektor i konst- och bildvetenskap
 

 D1
Loud, stinking and uncomfortable: 5 Multisensory provocations from recent research in art history and visual culture
Astrid von Rosen, docent i konst- och bildvetenskap,
Viveka Kjellmer, universitetslektor i konst- och bildvetenskap, Olga Nikolaeva, doktorand i konst- och bildvetenskap Christine Sjöberg, doktorand i konst- och bildvetenskap, Karin Wagner, professor i konst- och bildvetenskap 


 

10.30-11.00 kaffe  
11.00-12.00

 A2
Women and the coloniality of energopower and Swedish corporations in Hidroituango, Colombia
Juan Velásquez, docent i genusvetenskap

The recycling of symbols in visual art by Chicanas/os: Transcending border
Eva Zetterman, docent i konst- och bildvetenskap
 

 B2
Påminnelser om det förflutna via dofter, smaker och musik
Kerstin Gunnemark,
professor i etnologi

“Dra na gambält över de”: modality in Swedish folk music
Netta Huebscher, doktorand i musikvetenskap

 

 C2
Proggen – en lögnaktig efterkonstruktion
Ola Stockfelt, professor i musikvetenskap

Klassisk musik för en medialiserad värld – presentation av ett nystartat VR-projekt
Thomas Bossius, docent i kulturstudier, Åsa Bergman, docent i kulturstudier
 

 D2
 A state affair? Notions of the state and state violence in Scandinavian trans contexts 
Erika Alm, universitetslektor i genusvetenskap

Bleeding slits: the horrific divides in Gigi Saul Guerrero’s work
Valeria Villegas Lindvall, doktorand i filmvetenskap

12.00-13.00 lunch
13.00-14.30

 A3
Filmskapande som forskning: En armé av älskande (Ingrid Ryberg, 2018)
Ingrid Ryberg, universitetslektor i filmvetenskap

Sofia Coppola: The Politics of Visual Pleasure
Anna Backman Rogers, universitetslektor i kultur, estetik och medier med inriktning feministisk teori


 

 B3
Den visuella renhållningens politik
Catharina Thörn, docent i kulturstudier

Alternativ till hegemonin?
Anders Westerström, doktorand i kulturstudier

Diskursiv bortträngning: När befintliga invånarnare osynliggörs i framtidsplanen
Helena Holgersson, universitetslektor i kulturvetenskap


 

 C3
Who is the enfant terrible in L’Enfant d’en haut?
Karolina Westling, doktorand i filmvetenskap

Den vuxna i rummet
Jeanette Sundhall, universitetslektor i genusvetenskap

”Vem vill vara ihop med Madonna?” – om motstridiga normer i en svensk tjejtidning
Kristina Öman, doktorand i etnologi

 

 D3

 

14.30-15.00 kaffe     
15.00-16.00

 A4
TV-Boman i Karl XII:s fotspår
Mats Björkin, docent i filmvetenskap

Popular music and television: the case of Melodifestivalen
Alf Björnberg, professor i musikvetenskap


 

 B4
Five Collaborative Film Projects within Gothenburg Cultures on the town 1621–2021 (GPS400)
Mats Jönsson, professor i filmvetenskap

Att bygga en utställning är väl ingen konst?
Annika Bünz, fil dr i arkeologi

 

 C4
Det finns ingen traditionell dans - om dans, tradition och hur det hänger ihop
Mats Nilsson, docent i etnologi

My New Album: The Classical Performer as Star
Thomas Bossius, docent i kulturstudier


 

 D4
 

Abstracts

Här presenteras abstract för de olika presentationerna. Du kan antingen scrolla igenom listan eller klicka på namnen i programmet för att komma till respektive abstract.

Eva Knuts, universitetslektor i etnologi
Det är inne att vara ute – ”Trenden med utekök är större än någonsin”
Gränsen mellan inne och ute luckras upp. Idealet i trädgården är att skapa olika rum och trädgårdens olika platser får funktioner som liknar de som finns inomhus. Varför är det så inne med utekök? Handlar det om närhet till växter och natur, drömmen om naturliga råvaror och hållbarhet? Handlar det om manliga projekt och längtan efter att gjuta i betong? Handlar det om att kök är status, något att visa upp på sociala medier? Eller kanske drömmen om otvungen social samvaro med släkt och vänner? Det återstår att se!

Jeanette Sundhall, universitetslektor i genusvetenskap
Den vuxna i rummet
Rationalitet, aktörskap, autonomi och oberoende är egenskaper som är starkt kopplade till vuxenhet och också till medborgarskap, och det gör det svårt för barn att kunna bli förstådda som politiska subjekt och som deltagare i demokratiska processer. Jag diskuterar detta utifrån hur vuxna reagerade på elevers protester mot USAs vapenlagar efter skolskjutningen i Parkland 2018, och utifrån den retoriska figuren Den vuxna i rummet, som blivit populär i Sverige, och som har en lång historia i Washington, där vissa varnar för att det håller på att växa fram en koppling mellan uttrycken militära ledare och vuxna.

Ingrid Ryberg, universitetslektor i filmvetenskap
Filmskapande som forskning: En armé av älskande (Ingrid Ryberg, 2018)
En armé av älskande är en dokumentär om homorörelsen innan AIDS. Filmen berättar om en avgörande tid i svensk historia då HBTQ-personer gick ut öppet på gatorna och ockuperade Socialstyrelsen för att få bort sjukdomsstämpeln. För första gången representerade bögar och lesbiska sig själva i tre banbrytande filmer: Bögjävlar, Eva och Maria och Kvinnan i ditt liv är du. Dokumentären utvecklades inom det konstnärliga VR-finansierade forskningsprojektet ”Queera rörliga bilder” vid Akademin Valand och hade premiär på Folkets bio i december 2018. I den här presentationen berättar jag om processen att filmiskt gestalta filmvetenskapliga forskningsresultat.

Alf Björnberg, professor i musikvetenskap
Popular music and television: the case of Melodifestivalen
Taking Melodifestivalen, the Swedish qualifications for the Eurovision Song Contest, as the point of departure, this presentation discusses some general aspects of how the relationship between popular music and (public-service) television has been shaped from the 1950s until today. It will be demonstrated how this event has been affected by general tendencies of change in this regard, while also being shaped by the demands of the particular context. The changes observed may be theorized in terms of both a mediatization (“TV-fication”) of popular music and a musicalization of the medium of television. The research presented is a part of the research project Vardagens apparatur (Everyday Devices), funded by Vetenskapsrådet.

Thomas Bossius, docent i kulturstudier, Åsa Bergman, docent i kulturstudier
Klassisk musik för en medialiserad värld – presentation av ett nystartat VR-projekt
I det nyligen uppstartade forskningsprojektet Klassisk musik för en medialiserad värld undersöks hur samtidens förståelse av den klassiska musiken formas genom spridningen av bilder, filmer och andra visuella- och audiovisuella representationer i olika media. Projektet väcker frågor om vilka föreställningar om klassisk musik som finns i dagens västerländska samhälle och hur dessa föreställningar relaterar till bredare diskurser omkring konst, estetik och genus etc. Denna presentation ger en överblick över projektets syften och frågeställningar, dess teoretiska inramning och metodologiska angreppssätt samt den mer specifika utformningen på var och en av de fem delstudier som utgör projektets kärna.

Erika Alm, universitetslektor i genusvetenskap
A state affair? Notions of the state and state violence in Scandinavian trans contexts
This presentation argues that notions of the state can prove to be vital not only for what type of politics social justice activists decide to pursue, but also for the conditions for organizing itself, and hence explores the function of narratives of the state in the work of Scandinavian trans activists. Two tendencies can be spotted: on the one hand that theoretical frameworks that analyze governance, state violence and state neglect are imported from the U.S. context, and on the other hand that the state is interpellated as an actor in the work for social change and recognition.

Karolina Westling, doktorand i filmvetenskap
Who is the enfant terrible in L’Enfant d’en haut?
There have been many examples of rule breaking children in French cinema, but in a less authoritarian society, provocations are portrayed in more complicated and new ways. I will discuss the complex relation between maturity, responsibility and criminality in L’enfant d’en haut by Ursula Meier (2012). The film displays an extreme but not impossible age and gender constellation, where a boy survives a precariat situation by stealing.

Lena Martinsson, professor i genusvetenskap,Juan Velasquez, docent i genusvetenskap, Erika Alm,docent i genusvetenskap, Olga Sasunkevich, forskare i genusvetenskap, Arman Heljic, doktorand i genusvetenskap, Lina Palmqvist, doktorand i genusvetenskap
Anti-gender movements at universities, in media and in politics – a panel discussion
In focus for this discussion are the strong movements in politics, media, but also at the university against critical research on gender and racism. We will discuss how the university protects and supports these scholarly fields. What about the autonomy of the university when politicians want to govern the field of research? What is the role of the departments, the faculties and the university in both supporting and protecting researcher and teachers that work within these fields of knowledge? What approaches can be developed inside and outside of universities to create networks of support and care in times of rising anti-gender sentiments?

Susanna Rolfsdotter Eliasson, doktorand i etnologi
Lägenhet och sommarstuga – stad och land
Mitt avhandlingsprojekt ”En ny generation i sommarstuga” tar avstamp i frågan om varför 70-och 80-talister väljer att investera tid och pengar i ett fritidsboende. De flesta av deltagarna i projektet bor i hyreslägenhet i stan och äger ett fritidshus ett par timmar bort med bil. Under studiens gång har olika sätt att förstå och förhålla sig till de båda platser som utgör permanentboende respektive fritidsboende framkommit. Jag vill problematisera mina informanters kontrasteringar och försöka komma närmare deras förståelse av stad och landsbygd, bortom det ofta omtalade miljöombytets nödvändighet.

Thomas Bossius, docent i kulturstudier
My New Album: The Classical Performer as Star
When classical music was first recorded focus on the phonograms was the recorded work and the composer. Performers were mentioned but not highlighted. When record covers were becoming regular also the tradition of liner notes started. In these a short presentation of the performers were common, but focus was still on the work and the composer. During the decades focus has shifted in the direction of the performers, and the most extreme form of this is a growing number of albums where the soloist is presented as the star. My presentation gives an overview and some examples of this development.

Kerstin Gunnemark, professor i etnologi
Påminnelser om det förflutna via dofter, smaker och musik
I Sverige ökar medellivslängden och alltfler människor uppnår hög ålder. Men för en del innebär detta även nedsatt minnesförmåga. Den drabbade blir glömsk och när det inte längre är självklart att på egen hand nå sina minnen, behövs stöd och hjälp. Inom projektet Mat, Musik, Minne har en ny stimulansmetod utvecklats. Via observationer och intervjuer med initiativtagarna analyseras deras engagemang relaterat till yrkesmässiga kunskaper och gränsöverskridande erfarenheter mellan å ena sidan krogverksamhet och musikteater och å den andra sidan äldreomsorg.


Eva Zetterman, docent i konst- och bildvetenskap
The recycling of symbols in visual art by Chicanas/os: Transcending border barriers of cultural heritage
In visual art by Chicanas/os, strategically chosen symbols often relate the visual vocabulary to the history of the U.S.-Mexican border. In theorizing the U.S.-Mexico border, the concept borderlands is a central component, defined by Chicana/o scholars as a ‘third space’ from which to re-conceptualize history as a narration that transgress singular identifications. Drawing on border history, borderlands theory, and visual semiotics, a collection of disparate art works is examined in which the borderlands is a common denominator and a dialogue with the past is created through a recycling of polyvalent visual symbols that transcend border barriers of cultural heritage.

Mats Nilsson, docent i etnologi
Det finns ingen traditionell dans - om dans, tradition och ur det hänger ihop
"Tradition" används på lite olika sätt. Ett är i formen "traditionell", exempelvis traditionell dans, traditionell kultur, traditionell mat, kläder etc. Jag vill diskutera detta sätt att tänka "tradition" och dekonstruera begreppet med hjälp bland annat av dans som empiriskt exempel. Vad är traditionell dans och vilken dans har ingen tradition?

Astrid von Rosen, timmar docent i konst- och bildvetenskap, Viveka Kjellmer, lektor i konst- och bildvetenskap, Olga Nikolaeva, doktorand i konst- och bildvetenskap, Christine Sjöberg, doktorand i konst- och bildvetenskap, Karin Wagner, professor i konst- och bildvetenskap
Loud, stinking and uncomfortable: 5 Multisensory provocations from recent research in art history and visual culture
In this session we explore multisensory aspects of art history and visual culture in recent research. As art historians, we have for example explored processes of meaning making in areas as diverse as live concerts, digital fashion magazines, dance in public spaces, and olfactory art, as well as visual representations of food waste. The purpose of this session is to open up a visual, multisensorial and kinesthetic space of critical potential. Together we explore how a multisensory perspective can help unravel and address often hidden yet powerful processes of meaning making in areas as diverse as body odour and dumpster diving.

Juan Velásquez Atehortúa, docent i genusvetenskap
Women and the coloniality of energopower and Swedish corporations in Hidroituango, Colombia
Hidroituango, the biggest infrastructure project ever in Colombia aims to produce clean energy for a sustainable development. It entangles Swedish brand corporations like Atlas Copco, Scania and ABB, and by so doing it embodies what scholars discuss as the coloniality of power. Women in grassroots movements like Rios Vivos have been performing decoloniality by claiming for the exhumation of over 600 bodies of settlers killed by paramilitaries; and for liberating the Cauca river from the Hidroituango project. The paper discuss how Rios Vivos activism is entangled with other webs of decolonial activism in the continent and beyond.

Alexandra Fried, universitetslektor i konst- och bildvetenskap 
The Arnolfini Tale
The enigmatic painting “The Arnolfini Portrait”, nowadays in the National Gallery (London, UK), attributed to Jan van Eyck and dated to 1434 has bedazzled scholars and the general public since the mid 19th century. The canonic comprehension of the painting is mainly based on the much-debated article ”Jan van Eyck's Arnolfini Portrait” published in The Burlington Magazine for Connoisseurs in 1934 by Erwin Panofsky. However, this paper will reexamine and critically scrutinize the painting’s provenance, archival records, and especially the National Gallery’s acquisition procedure of the double portrait.

Catharina Thörn, docent i kulturstudier
Den visuella renhållningens politik
Saga Berlins verk Uppfinn nått eller dö väckte starka reaktioner när den uppfördes i Hägerstensbadet i Stockholm. Det gjorde även domen mot henne som kom detta år. Gatukonst och graffiti är konst som väcker starka känslor och skapar intensiva debatter om offentliga rummet, äganderätt och demokrati. I början av 00-talet började städer som Göteborg och Stockholm utöva nolltolerans mot graffiti. Det officiella syftet var att minska närvaron av klotter och reglera vad som får synas i det offentliga rummet. Den här presentationen handlar om nolltoleransens uppgång och fall i Göteborg. Och om varför stadens visuella uttryck är en politisk fråga.

Åsa Andersson, docent i kulturvetenskap
Priviligierat prekariat? Frilansande kreatörer i den digitala ekonomin
Jag har arbetat med en nordisk studie av unga arbetstagare i nya anställningsformer. Som en del av det undersöker jag hur unga kvinnor som är yrkesmässigt engagerade i olika typer av digitalt kreativt arbete formar strategier för oberoende och tillfredsställande arbetsförhållanden på en osäker/prekär arbetsmarknad. Deras arbetsliv präglas av stark autonomi som ger möjligheter att följa kreativa intressen men innebär också ekonomisk och ibland social instabilitet. Deras strategier formas i ett individualiserat och konkurrensdrivna klimat av nyliberal entreprenörialism å ena sidan och mer idédrivna incitament med inriktning på ekologisk och social hållbarhet, samt feminism å andra sidan.

Mats Jönsson, professor i filmvetenskap
Five Collaborative Film Projects within GPS400
The paper briefly presents main activities, partners and material within five ongoing film projects within the collaborative research resource GPS400. GOTHENBURG CULTURES ON THE TOWN 1621–2021 (GPS400) is a digital and site-¬specific resource for research and education within the humanities that works at the intersection between digital innovation, scientific presence and various forms of archiving.

Helena Holgersson, universitetslektor i kulturvetenskap
Diskursiv bortträngning: När befintliga invånarnare osynliggörs i framtidsplanen
Ett av de mest centrala begreppen inom den kritiska gentrifieringsforskningen är ”bortträngning” [displacement]. Det sätter analytiskt fokus på de invånare som tvingas lämna ett område i samband med en omvandling där fastighetsvärden och hyror stiger. Långt innan invånare fysiskt tvingas – eller väljer att – flytta exkluderade ur framtidsplanerna för området, en process som kan förstås som ”diskursiv bortträngning”. Med fokus på hur industriområdet vid Gustaf Dalénsgatan på Hisingen omvandlades till det nybyggda bostadsområdet Kvillebäcken diskuteras här både hur diskursiv bortträngning görs av de som leder och administrerar ett omvandlingprojekt och hur den av berörda personer hanteras.
 

Anna Backman Rogers, universitetslektor i kultur, estetik och medier med inriktning feministisk teori
Sofia Coppola:The Politics of Visual Pleasure
I will present my new book on the film director Sofia Coppola and show and analyse some clips from her film Marie Antoinette. The theme of the presentation will be female authorship and femininity in contemporary cinema.

Ola Stockfelt, professor i musikvetenskap
Proggen – en lögnaktig efterkonstruktion
Den ”alternativa musikrörelsen” på 1960-80-talen har i huvudsak omformats och reducerats till en fråga om ”progg” i den historieskrivning som görs både akademiskt och genom produktion för marknaden av olika former av audiovisuella retrospektiver. Den dominerande strukturprinciperna för denna historieskrivning går på grundläggande sätt rakt emot centrala ideal som de facto dominerade musikrörelsen, mot det som då var just det ”alternativa” till marknadens etablerade diskurser om klass, kön, etnicitet, varuproduktion, etc. Hur skulle en mer rättvisande historia kunna skrivas?

Mats Björkin, docent i filmvetenskap
TV-Boman i Karl XII:s fotspår
Om hur svenska dammsugare och kylskåp erövrade Efterkrigseuropa med stöd av svensk public service-televisions mest oväntade frågesportkändis.

Annika Bünz, fil dr i arkeologi
Att bygga en utställning är väl ingen konst?
När jag första gången klev in i den nyöppnade utställningen THE MAGIC BOX – Shipping, shopping og den globale forbruger på M/S Museet for Søfart i Helsingör tänkte jag: Vilken tråkig utställning! Men när jag med min analytiska blick började undersöka utställningens berättelser upptäckte jag många olika lager av betydelser som skapas med hjälp av intressant och väl genomtänkt utställningsdesign som utmanar gränserna mellan kulturhistorisk utställning och konstnärlig installation. Och jag tänker berätta vad jag menar med det.

Netta Huebscher, doktorand i musikvetenskap
“Dra na gambält över de”: modality in Swedish folk music
In the contemporary scene of folk music making, including in Western Europe and Scandinavia, there often comes up the idea that the oldest melodies in the repertoire are modal – based on ancient modes rather than major and minor keys. Since this idea has spread beyond folk music scholarship and has been fascinating musicians and teachers for a while, this project seeks to trace its origins and provide critical perspectives on its analytical and regulative implications.

Kristina Öman, doktorand i etnologi
”Vem vill vara ihop med Madonna?” - Om motstridiga normer i en svensk tjejtidning.
I mitt avhandlingsprojekt tittar jag på Starlet, en svensk tjejtidning – eller feminint präglad ungdomstidning – som gavs ut 1966-96. Tidningen innehöll olika typer av material: från redaktionella texter och serier till insändare och andra texter inskickade av läsarna. I tidningen manifesteras och reproduceras därför normer uttryckta av vuxna såväl som ungdomarna själva, och det förekommer inte sällan att normer som skaver och går emot varandra uttalas samtidigt, i en och samma tidning. I mitt paper kommer jag att visa och diskutera några av dessa motstridiga normer.

Valeria Villegas Lindvall, doktorand i filmvetenskap
Bleeding slits: the horrific divides in Gigi Saul Guerrero’s work
This presentation will tackle the way in which I have structured and worked on my contribution to the forthcoming monograph Women Make Horror, edited by Dr. Alison Peirse (University of Leeds) to be published by Rutgers University Press in 2019. I will discuss the framework, material and theoretical underpinnings to the chapter, as well as its relation to my current research and the approach I take towards the representation of the female figure in Latin American horror film.

Anders Westerström, doktorand i kulturstudier
Alternativ till hegemonin?
Mitt projekt berör omställningsrörelsen (i bred bemärkelse) i Göteborg. Omställning handlar om att individer, samhälle och företag måste ställa om till hållbara modeller. Har rörelsen lösningar på staden och kapitalets problem? Vad kan det finnas för målkonflikter mellan fastighetsutvecklare, politiker och gräsrotsrörelser?

Birte Bruchmüller, doktorand i konst- och bildvetenskap
Nordic symbolist artists as‚ cosmopolites‘ at the turn of the 20th century
Although recent research contributions stress that the high number of Scandinavian artists who practiced their art on the continent didn’t decrease around 1900, Nordic art history still pays most attention to artworks which were created in a national context.
Furthermore, there has been less written about some younger Nordic artists whose artistic approach became transnational, universal, and ‘cosmopolitan’ after they left for Paris in the 1890s. By investigating a qualitative choice of Nordic painters who approached the symbolistic art scene, I want to pay attention to unexplored international dynamics in Nordic art history regarding stylistic, thematic, and art-theoretical concerns.

Alexandra Herlitz, universitetslektor i konst- och bildvetenskap
Arosenius abroad - Ivar Arosenius konst på internationella arenor
Den svenska konstnären Ivar Arosenius (1878-1909) är mest känd för sina idylliska motiv från familjelivet i Älvängen där han med penseln följde dottern Lillans första år i livet. Utöver dessa målningar skapade han samhällskritiska teckningar, barnbilderböcker och sagoserier, som pendlar mellan det ljuva och det satiriska. Arosenius’ internationella intermezzon är däremot mindre kända för en svensk publik. Efter hans tidiga bortgång 1909 turnerade hans konst och visades på platser som Rom, Brighton, Buenos Aires och New York. Detta paper handlar om denna postuma utställningsverksamhet och ska belysa vilka aktörer som låg bakom samt vilken bild av Arosenius som förmedlades utomlands.
 

 

Sidansvarig: Felicia Bigot Klinteberg|Sidan uppdaterades: 2019-02-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?