Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Musiklyssning, meningsskapande och hälsa

Att lyssna på musik en av de vanligaste och mest uppskattade sysselsättningarna i dagens samhälle. Förutsättningarna för att lyssna på musik nästan när och var som helst har förändrats mycket kraftigt under de senaste cirka 20 åren genom digitalteknik, internet och mobila uppspelningsapparater, som i-poddar, mobiltelefoner och bilstereo. 

Musik är dock inte bara ett nöje som sätter guldkant på tillvaron. Musik är ett redskap med vars hjälp människor skapar identitet och livshistoria, gemenskap och sammanhållning, som påverkar humör och sinnestillstånd och skapar psykisk energi och även påverkar hälsan.

Syftet med projektet Musiklyssning, meningsskapande och hälsa är att genom kvalitativa djupintervjuer undersöka vilka effekter människor säger sig uppleva att vardaglig musiklyssning har på deras humör, välbefinnande och hälsa, varför det är så samt vad de lyssnar efter och säger sig varsebli i musiken de lyssnar på. Dessa två aspekter på musiklyssnande, den ena psykologisk och den andra fenomenologisk, hänger nära samman.

Det som ska analyseras i projektet är alltså människors utsagor om musik, beskrivningar av musiklyssnande och musikupplevelser och hur de själva känner att musiken påverkar dem.
Intervjuerna baseras på ett schema med bland andra följande frågor:

  • Vad fokuserar man på när man lyssnar på musik: strukturer, ackord, melodi, text, form, sångröst, sound, sväng?
  • Vad tycker man är skönt, fint, vackert, njutbart, uttrycksfullt. Eller fult, obehagligt, dåligt? Varför?
  • Hur känner man sig när man lyssnar? Hur påverkas ens humör eller sinnesstämning? Hur känns det i kroppen?
  • Varför vill man lyssna på speciell sorts musik? Vilka effekter förväntar man sig? Hur väljer man rätt musik utifrån syfte och situation?
  • Vilken sorts upplevelser har man: emotionella, associativa, minnen?
     

Tanken är att låta varje informant spela upp tre musikstycken hen själv valt och sedan göra en intervju (eller föra ett samtal) med utgångspunkt i de nämnda frågorna. Antalet informanter ska vara tio–femton stycken och de ska inte vara musikaliskt skolade eller ha musik som yrke. Genom långa och/eller återkommande samtal ges de intervjuade möjlighet att fundera över, utveckla, fördjupa och precisera sina beskrivningar.

Frågan har sällan ställts: hör människor som är skolade i musikanalys och musikteori musik på samma sätt som de som inte är skolade? Musikvetenskapliga analyser brukar handla om hur musiken låter och om musikens struktur, hur den är uppbyggd, och i mindre grad om upplevelser. När människor i vardagen lyssnar på musik eller samtalar om musik ligger fokus däremot oftast på just upplevelser, känslor, associationer och minnen eller på den aktuella artisten, medan musikens struktur kommer mera i bakgrunden.

Det är inte bara så att det musikanalytiska språket inte behärskas av de flesta människor, utan musikaliska upplevelser, effekter och strukturer är överhuvudtaget svåra att fånga i ord, vilket i sin tur beror på att de är sinnliga erfarenheter och/eller tar sig uttryck i känsloupplevelser eller associationer.

Det har varit vanligt inom musikvetenskapen att man försökt karakterisera och beskriva lyssnartyper och lyssningsstrategier. Vissa forskare har till exempel talat om skillnader mellan ”expertlyssnare” och ”omusikaliska” eller mellan ”aktivt” och ”passivt”, ”koncentrerat” och ”okoncentrerat”, ”strukturellt” eller ”emotionellt” lyssnande – eller helt enkelt mellan att ”höra” och ”lyssna”. Dessa kategorier är dock i de flesta fall inte baserade på undersökningar av levande människor utan spekulativa och ofta värderande och byggda på vagt underbyggda föreställningar (och ibland även fördomar) om bra och dåliga sätt att lyssna. Modern forskning visar att musiklyssning är en mycket komplicerad och sammansatt verksamhet som inte låter sig fångas i dessa enkla begrepp. De flesta lyssnar idag på musik samtidigt med någon annan aktivitet, och det är sannolikt att man lyssnar på olika sätt beroende på smak, preferenser och behov, vilken sorts musik situationen kräver och vilken funktion den förväntas fylla.

Det är väl belagt att musik har stor betydelse som självterapeutiskt redskap för att reglera humör och sinnestillstämning i vardagen. Musik är även ett effektivt redskap för att skapa och upprätthålla en identitet eller en biografi. Med hjälp av mobila musiklyssningsapparater kan man skapa en egen ljudande ”bubbla” i syfte att avskärma sig från omvärlden eller för att slappna av och minska på stress och mentala påfrestningar. Observera att man bör skilja denna vardagliga självterapi med hjälp av musik från den kliniska musikterapi som bedrivs vid olika vårdinrättningar – även om det kan finnas paralleller och likheter dem emellan.

Modern forskning pekar på starka samband mellan musik och hälsa. Hälsa ska i detta sammanhang inte förstås enkelt som ”frånvaro av sjukdom” utan är här ett bredare och mera sammansatt och relativt begrepp, som kan innefatta välbefinnande, existentiell hälsa, känsla av sammanhang. Man kan i klinisk mening lida av en diagnosticerad sjukdom men ändå uppleva tillfredsställelse, mening med livet och välbefinnande. Uttrycket ”hälsa och välbefinnande” (”health and wellbeing”) har i den moderna forskningen nästan blivit ett fast ordpar, vilket i sig antyder denna breda och sammansatta syn på vad hälsa kan innebära. I det här projektet ligger fokus på musik och välbefinnande och vardaglig självterapi och inte på fysiska sjukdomar.

Forskningen om musik och hälsa växer mycket starkt, men i Sverige är den än så länge betydligt mindre än i våra grannländer eller i Storbritannien och USA. Forskarnätverket MUCH, Music, Culture and Health, som var aktivt 2010 till 2012, och bildandet av Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet år 2008 är tecken i tiden. Jag är eller har varit aktiv inom båda.

Forskningsfältet om musik och hälsa har än så länge till stor del dominerats av musikterapeuter, psykologer, medicinare och neurologer, men det är viktigt även med ett musikvetenskapligt och humanistiskt perspektiv för att få en mera sammansatt och mångsidig bild.

Projektet Musiklyssning, meningsskapande och hälsa förväntas:
1. Skapa en vidgad förståelse av musiklyssnandets effekter på människor och musikens betydelse för hälsa och välbefinnande. Detta är den viktigaste frågan.
2. Skapa en mera realistisk och mindre värdeladdad bild av vad musiklyssning kan innebära än vad tidigare modeller tillhandahållit.
3. Skapa en fördjupad förståelse av hur språket används och fungerar som bärare och förmedlare av beskrivningar av musikaliska strukturer och upplevelser.

Planen är att resultatet under 2016 och 2017 ska presenteras i bok- och artikelform både på svenska och engelska.

Projektledare: Lars Lilliestam
Projekttid: 2014–2018
Finansiering: Fakultetsmedel
 

Kontaktinformation

Lars Lilliestam

Box 200, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Vera Sandbergs Allé 8, rum 3244B

Telefon:
031 786 4088

Sidansvarig: Felicia Bigot Klinteberg|Sidan uppdaterades: 2018-02-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?