Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Dystra retoriken om humanistiska utbildningars nytta missvisande

Nyhet: 2018-11-08

Utbildningar inom humaniora kan på samma gång upplevas som breda och smala – med många möjliga men färre självklara yrkesmöjligheter. De utexaminerade studenterna stakar ofta ut en helt egen väg på arbetsmarknaden. Det visar en avhandling som undersökt tidigare etnologistudenters yrkesbanor efter examen.

”Vad blir man då?” är en fråga som ofta riktas till studenter inom utbildningar utan en definitiv yrkesanknytning. När frågan ställs till etnologialumner kan svaret bli allt från museiintendent till frilansande konsult eller strateg inom offentlig förvaltning.

Elias Mellander har i sin avhandling intervjuat utexaminerade etnologer som är verksamma inom ett flertal branscher, kring deras inträde i yrkeslivet och på vilket vis de färdigheter som tränats under studietiden kommer till användning i arbetet. Han menar att den dystra retorik som ofta omger användbarheten när det kommer till humanistiska utbildningar är missvisande.

Upparbetade kontakter viktiga

Bland de intervjuade har svårigheten inte främst varit att finna en anställning utan att deras rörelser på arbetsmarknaden uppfattats som slumpmässiga. Det beror på att de flesta har fått tjänster genom de nätverkskontakter som de upparbetat under studier, praktikperioder och projekt, vilket gör det svårt att förutse när arbetstillfällen kan dyka upp. Även den omfattande förekomsten av tillfälliga anställningsformer, som vikariat och projekt, gör den första tiden i arbetslivet osäker. Detta är en känsla som kan dröja sig kvar även efter att en mer stabil position uppnåtts.

– Vi föreställer oss ofta karriären som en rak linje, där det aktiva valet av arbete är en viktig del i att förverkliga sig själv. För de allra flesta – etnologer eller ej – är det däremot sällan så det ser ut i praktiken. Tillfälligheter spelar en stor roll i varför saker blir som de blir. Jag tror att det kan behövas en större samhällelig acceptens för att alla mål inte alltid behöver vara bestämda på förhand, säger Elias Mellander.

Färdigheter som kommer till användning

Avhandlingen visar även hur färdigheter och perspektiv som tränats under utbildningen kommer till användning i det vardagliga arbetet, samt hur dessa bidrar till att skapa både ekonomiska och andra värden – som att synliggöra marginaliserade grupper och lyfta röster som annars sällan kommer till tals.

– Det är viktigt för lärosätena att dra lärdom av de utexaminerade studenternas erfarenheter, men också att inte stirra sig blinda på ett fåtal representanter som får står som ”goda exempel”. I vardagen rör det sig sällan om en direkt kunskapsöverföring mellan utbildning och arbete. Hur dessa länkas samman kan ibland framstå som otydligt, men likväl finns det ofta både konkreta och mer svårgreppbara sätt att göra sin utbildning användbar.

Avhandlingen Etnologiska kompositioner – Orienteringar i yrkeslivet försvaras vid en disputation den 9 november, klockan 13.00 i sal Vasa B, Vera Sandbergs allé 8 i Göteborg.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/57384

Kontakt:
Elias Mellander, tel: 0705-838426, e-post: elias.mellander@gu.se

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-11-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?