Vill undersöka relationen mellan konst och stadsplanering
Masterprogrammet Kultur och demokrati startade hösten 2016 och ger en fördjupning av sambanden mellan kultur, politik och ekonomi. Studenten Nils Westman är särskilt intresserad av hur konst och stadsplanering samspelar och vill efter utbildningen påverka samhällsutvecklingen genom att jobba med skrivande, förvaltning eller politik.
Nils Westman är student på masterprogrammet Kultur och demokrati, som startade hösten 2016. För honom började vägen till kulturvetenskap med ett intresse för konst.
− Jag hade ett jobb på ett galleri i Luleå. Min plan var att flytta till Göteborg och plugga konst- och bildvetenskap, men när jag tittade runt hittade jag kandidatprogrammet Kultur, som verkade lite mer samhällsorienterat. Där kunde man också välja konst- och bildvetenskap som inriktning, men efter att ha fått nya perspektiv slutade det med att jag valde kulturanalys istället, berättar han.
I Kulturprogrammet ingår också kursen Kultur, demokrati och staden, som Nils säger påverkade hans val att söka in till masterprogrammet med det liknande namnet Kultur och demokrati.
− Just samspelet mellan kultur och samhälle och mer specifikt relationen mellan konst och stadsplanering är någonting som verkligen intresserar mig, särskilt samtida konst och hur man kan se den som en dialog med politiska processer i samhället. Programmet är ju väldigt inriktat på de typerna av frågor, så det kändes helt rätt för mig att söka in när jag fick reda på att programmet skulle starta.
Vill ifrågasätta gentrifiering
Under programmets inledande kurs fick studenterna arbeta med att analysera ett konkret exempel inom stadsplanering, nämligen Älvstaden i Göteborg. I Nils arbete ville de titta närmare på styrningen av projektet och intervjuade personer som jobbar med social hållbarhet inom Älvstaden.
− Det var väldigt intressant att höra vad de hade att säga, de är liksom inom en process som de samtidigt ska jobba för att motverka, säger Nils.
Den process Nils talar om kallas för gentrifiering och är både ett omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och ett återkommande tema på Kultur och demokrati. Den typiska gentrifieringsprocessen går ut på att ett område med billiga hyror lockar till sig konstnärer och andra kreativa människor, som gör att områdets karaktär så småningom uppfattas som attraktiv för en mer köpstark grupp som vill flytta dit. Processen resulterar i värdeökning på fastigheter, hyreshöjningar och i slutändan bortträngning av de personer som bodde och var verksamma i området från första början. Men gentrifieringsprocesser är också ofta planerade av staden eller kommunen själv.
− Det är viktigt att ifrågasätta gentrifiering som en naturlig process som är oundviklig. Stadsplanering kan göras på många olika sätt, och så som exempelvis Älvstaden har planerats är ett sätt av flera möjliga. Det var en av de diskussioner vi hade i samband med våra arbetsprojekt, säger Nils.
Hög nivå på seminarierna
Just diskussionerna och seminarierna på programmet är något Nils särskilt uppskattar eftersom att de håller en hög nivå. En orsak till det tror han är att studenterna kommer från olika ämnesbakgrunder. Medan några precis som Nils kommer direkt från kulturvetenskap kommer andra från globala studier eller sociologi. Vissa har satt ihop en egen kandidatexamen med blandade kurser från både humaniora och samhällsvetenskap.
− Det blir väldigt givande diskussioner kring frågor som empiri och kunskapssyn. Kommer man från ett mer statsvetenskapligt håll är ens perspektiv troligtvis mer inriktat på kvantitativa metoder och objektivitet, medan man från kulturvetenskaper är mer öppen för situerad kunskap. Frågorna vi sysslar med är ju uppenbart politiska, men ur ett forskningsperspektiv kan man inte bara argumentera för sin ståndpunkt utan behöver också lära sig att försvara sin kritiska hållning.
Framöver ser Nils fram emot att göra praktik och skriva sin masteruppsats.
− Det ska bli en rolig process. Jag gillar att skriva och det är en dröm att få jobba med det på något vis i framtiden. Jag ska göra min praktik på magasinet Ord & Bild, och där kommer jag att få jobba med både tidskrifts- och arkivarbete, så det känns som att det kan bli givande, berättar han.
Han kan också tänka sig en framtid inom förvaltning eller politik efter att han gått klart programmet.
− Jag är intresserad av att verka i samhället på olika sätt. Jag vill göra saker bättre.