Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Påsken - en högtid i ständig förändring

Nyhet: 2017-04-12

Påsken är den viktigaste helgen för den kristna kyrkan. Men den är också en högtid som många idag förknippar med vårljus, godis och god mat. Och synen på påsken kan bero på att den inte infaller på samma datum varje år. Med hjälp av forskare från Göteborgs universitet kan du fördjupa dina kunskaper om påsken.

Martin Berntson, religionsvetare, om varför vi firar påsk

Att påsk finns inskriven i vår svenska kalender och firas både genom kyrkobesök och i hemmen beror på den centrala roll som Jesu lidande, död och uppståndelse har spelat inom kristendomen. Det kristna påskfirandet innebar en omtolkning av den judiska påsken som firades till minne av hur israeliterna befriades från slaveriet i Egypten.

Martin Berntson 214 pxOm vi ser till kristenheten som helhet är påsken den klart största och viktigaste helgen under året. Under kyrkans första århundraden var julen inte särskilt viktig och i de östliga kyrkorna är påskdagen betydligt viktigare än juldagen.

Påskhelgen består för oss svenskar i praktiken av skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandagen. Denna helg föregås av stilla veckan, som också kallas dymmelveckan, som inleddes med palmsöndagen, en vecka då man minns Jesu sista dagar i livet och samtidigt tänker på människor som lider och dör i vår egen tid.

På skärtorsdagen uppmärksammas hur nattvarden instiftades vid Jesu sista måltid och under långfredagen äger det rum stillsamma gudstjänster till minne av Jesu sista timmar. Men denna dysterhet och stillsamhet förbyts till glädje och livaktighet under påsknattens gudstjänster. På annandagen firas hur påskens budskap vandrar ut i världen då Jesus visar sig för folk ute i vardagen.

Eva Knuts, etnolog, om hur påskfirandet har förändrats

Påsken är en helg som idag nog för många kopplas till vårljus, godis, god mat och kanske resor. Den är, liksom många andra traditioner, i ständig förändring och utan förändring och omförhandling skulle traditionen bli statisk, vilket antagligen skulle innebära att traditionen dör ut. När jag växte upp var allt stängt på långfredagen. Det var en höna (eller mamma!) som la äggen som vi barn fick leta efter, inte en påskhare. Vi gick påskkärringar till grannarna i byn och fick godis och ibland småslantar i våra kopparkaffepannor i utbyte mot de påskbrev vi ritat. Vi hade hucklen och fräknar målade på näsan.

Eva KnutsÄgg hör påsken till. Det finns flera anledningar till det. En förklaring är att hönsen börjar värpa men det räcker inte som förklaring. En annan är att ägg inte åts under den 40 dagar långa fastan som är innan påsk. Att färga äggen har förekommit sedan åtminstone 1700-tal.

Var påskharen kommer ifrån finns det lite skilda uppfattningar om. Den tycks ha tagit sig till Sverige med tyska invandrare och idag möter vi den i form av godis och som motiv på påskägg och kort. Harar, liksom sina släktingar kaninen, är kända för att vara fruktsamma och våren är en tid av fruktsamhet och nystart, det kan vara en anledning till att haren kommit att förknippas med påsken.

Påsken är en rörlig helg, vilket innebär att det kan vara nästan vinter vissa år och nästan sommar andra. Jag tror att det påverkar vår syn på högtiden, den kan vara lite olika från år till år. Påsken innebär inte lika mycket ”måsten” som till exempel jul, vilket kan upplevas som befriande.

Maria Sundin, fysiker, om varför påsken infaller på olika datum

I stort sett alla kulturers tideräkning och kalender har sitt ursprung i stjärnhimlen samt solen och månens rörelser. Många högtider är därför kopplade till himlavalvet. Påsken bestäms av att det först skall vara vårdagjämning (i år inföll den 20 mars), sedan skall det bli fullmåne (i år 11 april) och slutligen blir det påskdagen på den första söndagen därefter.

Maria Sundin.Vårdagjämningen ligger någorlunda fast i kalendern, men det kan bli fullmåne dagen efter eller dröja runt 29 dagar till. Påsken kan därför komma någon gång mellan 22 mars och 25 april. Som astronom hoppas jag förstås på klart väder, och att alla får en chans att se på den vackra fullmånen!

Kuriosa: Det är långt mellan gångerna som vi har tidigast möjliga påsk. Senast var 1818 och det dröjer ända till 2285 innan det är dags igen. Nästa gång vi får en maximalt sen påsk är redan 2038. Sist det hände var för sex år sedan.

Mer information:
Martin Berntson, telefon: 031−786 4726, e-post: martin.berntson@lir.gu.se
Eva Knuts, telefon: 031−786 4305, e-post: eva.knuts@gu.se
Maria Sundin, telefon: 031−786 9172, e-post: maria.sundin@physics.gu.se

AV:

Artikeln publicerades först på: www.gu.se

Sidansvarig: Felicia Bigot Klinteberg|Sidan uppdaterades: 2016-05-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?